Därigenom kan straffansvar aktualiseras vid missbruk av e-legitimationer på samma sätt som vid missbruk av traditionella id-handlingar. Så är lagstiftningen inte utformad i dag. Rättsläget är oklart, säger Stefan Kronqvist, chef för Rikskriminalenhetens IT-brottssektion vid ett seminarium anordnat av Föreningen för IT och Juridik.
– Det finns ett starkt uttalat behov av en IT-rättslig anpassning med föreslagen inriktning, bland annat för att stödja en övergång till elektronisk handel och elektroniska myndighetstjänster. Utredningens förslag har den fördelen att det kan ge stöd åt olika lösningar för att ge samma skydd i elektronisk miljö som det som följer med pappersbaserade originalurkunder, säger advokaten Per Furberg, Setterwalls.
I IT-förfalskningsutredningens betänkande som lades fram i slutet av 2007 föreslås bland annat att urkundsdefinitionen utvidgas till att omfatta vissa elektroniska handlingar. Manipulationer av elektroniska handlingar som inte uppnår urkundsstatus föreslås bli straffbelagda som brukande av falsk elektronisk handling. Vidare föreslås att lämnande av osanna uppgifter straffbeläggs i vissa fall även när uppgifterna lämnats i elektronisk form.
– Det behövs ny lagstiftning anpassad efter dagens IT-miljö – men man vill samtidigt bevara den gamla strukturen och systematiken om hur bestämmelserna förhåller sig till varandra, säger kriminalkommissarie Stefan Kronqvist.
Den IT-rättsliga anpassningen av brottsbalkens fjortonde och femtonde kapitel uppges vara nödvändiga bland annat för att stödja övergången till elektronisk handel och elektroniska myndighetstjänster. Utredningen har strävat efter att stärka och främja IT-skyddet genom att skapa en effektiv och avgränsad kriminalisering och ta bort speciallagstiftning.
Man har även försökt förenkla språket i lagtexten och hitta en teknikneutral urkundsdefinition. Tanken är att ge elektroniska handlingar motsvarande skydd som pappersurkunder har i dag. De objekt som omfattas av nuvarande regler om urkundsförfalskning är ”handlingar” som går att använda som bevis, och uppfyller vissa krav på bland annat innehåll, utställarangivelse och originalkaraktär.
– Överväganden kring urkundsbrott i IT-miljö har gjorts under lång tid. Det första utredningsbetänkandet kom redan år 1992. Det långa förarbetet har medfört att resultatet nu blivit ett, ur lagstiftningssynpunkt, väl avgränsat förslag, säger Per Lennerbrant, kansliråd på Justitiedepartementet.
Ursprungligen fanns det planer på att utredningen skulle ge ett alternativ till ordet urkund. Under arbetets gång drogs slutsatsen att begreppet var så inarbetat att det blev svårt att ändra, utan att också samtidigt också ändra lagens struktur. Den nuvarande lagens urkundsbegrepp bygger på att det är originalexemplaret som ska skyddas. Detta synsätt passar inte in på elektroniska handlingar, säger Stefan Kronqvist
– När det gäller elektroniska handlingar finns det varken original eller kopior – bara ett antal exemplar. Det faktum att en elektronisk handling kan framställas i ett oändligt antal exemplar resulterar i svåra proportionalitetsproblem när det gäller förverkande och beslag. Men problem brukar leda till lösningar, säger Stefan Kronqvist.
För att det enligt förslaget ska vara fråga om en urkund ställs det upp ett antal rekvisit. Den elektroniska handlingen ska vara upprättad som bevis eller annars ha betydelse som bevis och ha en utställarangivelse som kan kontrolleras på ett tillförlitligt sätt.
I lagförslaget har det även tillkommit fyra nya brott; åberopande av falsk elektronisk handling, manipulation av teknisk uppteckning, upprättande och brukande av skenhandling samt missbruk av handling. Tanken bakom förslagets teknikneutrala utformning är att den ska kunna tillämpas både på dagens och morgondagens IT-miljö.
Text: Johanna Haddäng
