Enligt Dan Eliasson handlar större delen av kritiken om att poliser upplever att de har för lite i lön. I ett öppet brev till sina anställda skriver han:
”En stor källa till missnöjet i delar av organisationen är en besvikelse över den löneutveckling som poliser har haft under ganska många år. Jag förstår att många känner så. Även om cirka sex av tio poliser har över 30 000 kronor i månaden, tycker jag att många poliser tjänar för lite. Det gäller framför allt de som arbetar i yttre tjänst i brottsutsatta områden.”
Pensionslösningen en orsak
Dan Eliasson menar dock att det finns flera anledningar till att lönesättningen ser ut som den gör – varav en är polisens pensionslösning.
Han skriver också att den nya Polismyndigheten ännu inte har hunnit påverka lönerna. I fortsättningen vill dock ledningen se större lönespridning för att kunna premiera de som tar ett större ansvar och arbetar hårdare.
Rikspolischefen skriver:
”För att bli en mer modern arbetsgivare måste vi tillåta en större lönespridning. Det måste finnas utrymme för att premiera dem som tar ett större ansvar, som anstränger sig mer eller som tar fler initiativ för att utveckla verksamheten.
Individuell lönesättning
Det är bakgrunden till att vi, i likhet med andra statliga arbetsgivare, i större uträckning vill tillämpa individuell lönesättning och lönesättande samtal. Det är den modell som ger störst utrymme för att premiera goda arbetsinsatser.”
Han anser att de krav som Polisförbundet drivit med högre lägstalöner hade fått effekten att det knappt funnits något utrymme kvar i budgeten att fördela vid individuell lönesättning.
Slutligen påpekar rikspolischefen att lönerna ännu inte är satta och att förhandlingar fortfarande pågår med Polisförbundet.
Foto: Janerik Henriksson/ TT
