Justitiekanslern Anna Skarhed skriver att hon ”motsätter sig förslaget att bestämmelserna i fråga om utgivares ansvar bör förändras när det gäller äldre publiceringar på nätet”.
Förslaget går ut på att man ska begränsa ansvarig utgivares ansvar för webbpubliceringar till ett år efter publicering.
”Inte godtagbart”
I remissvaret om Mediegrundlagskommitténs betänkande om förändringar på tryck- och yttrandefrihetsområdet konstarerar JK att lagförslaget innebär att den ansvarige utgivaren kan ”undgå straff- och skadeståndsansvar” och att förslaget ”inte är godtagbart”.
Kommittén ”överger i realiteten principen att yttrandefrihetsbrott på en webbplats ska anses perdurerande”, skriver JK.
Inte gett några problem
JK vill alltså i första hand behålla den befintliga preskriptionsregleringen och pekar på att den ”hittills inte har inneburit några beaktansvärda problem”. Detta trots att JK också noterar att den nuvarande regleringen innebär att ansvaret för webbpublicerat material ”i princip aldrig upphör”.
JK har endast i ett fåtal fall väckt åtal som gäller äldre material och då har det handlat om hets mot folkgrupp. Inget av dessa fall har enligt JK ”lett till stötande resultat”.
JK anser att man snarare hade kunnat ifrågasätta en ordning som inneburit att publiceringarna hade varit straffria och kunnat fortsätta.
Löser inte ”arvssynden”
Dessutom tror inte JK att man kommer till rätta med problematiken med den så kallade ”arvssynden” eftersom det ändå inte finns någon realistisk möjlighet för utgivaren att sätta sig in i allt material på webben även om man begränsar det till ett år.
JK anser att om man överhuvudtaget ska införa en preskriptionstid och därmed en ansvarsbegränsning så bör den endast gälla det straffrättsliga ansvaret och inte skadeståndsskyldigheten. Bevisningen för publiceringstidpunkten bör då också ligga på utgivaren och inte på någon annan part.
”Drastisk försämring”
När det gäller utgivarens skadeståndsansvar konstaterar JK att förslaget innebär ”en minst sagt drastisk försämring av målsägandens möjlighet att hålla utgivaren skadeståndsrättsligt ansvarig”.
JK vill därför behålla den nuvarande regleringen enligt vilken ett sådant anspråk måste framställas inom tio år från det att uppgiften togs bort från databasen.
Kan undergräva möjligheter
Det går enligt JK inte heller att bortse från risken att den som driver en databas och som vill undgå skadeståndsrättsligt ansvar vidtar åtgärder som ”undergräver målsägandens möjlighet” till skadestånd.
En sådan åtgärd skulle till exempel kunna vara att verksamheten flyttas till ett nytt bolag.
Undantag för känsliga uppgifter
När det gäller förslaget att undanta vissa verksamheter som innebär integritetskränkande offentliggörande av känsliga personuppgifter från grundlagsskydd anser JK den reglering som föreslås är ”alltför oprecis och därför inte godtagbar”.
