1994 skrevs en tioårig pojke in som hyresgäst hos Stiftelsen Stockholms Sjukhem år. Lägenheten hyrdes därefter med stiftelsens tillstånd ut i andra hand under hans barndom. I juni 2004 avled mannen, endast 20 år gammal, vid en stridsbåtsolycka i Stockholms skärgård under sin militärtjänstgöring.
Stiftelsen sade upp hyresavtalet i september 2009 efter att ha fått vetskap om att mannen avlidit. Mannens dödsbo, bestående av hans mamma, menade att hon var den egentliga hyresgästen och yrkade förlängning. Stiftelsen avsåg vidare upplåta lägenheten med bostadsrätt.
Hyresnämnden fann i mars 2010 att sonen varit ensam hyresgäst och att stiftelsen hade sakligt skäl för uppsägningen i och med att denne avlidit. Nämnden konstaterade att mamman inte ansökt om överlåtelse och att sådan rätt inte heller fanns varför stiftelsens upphörsyrkande bifölls. Hovrätten avslog i januari 2011 överklagandet.
Dödsboet klagade över domvilla och anförde att fastigheten överlåtits till en bostadsrättsförening i februari 2010 varför stiftelsen inte var rätt part. Mamman påpekade detta i en skrift till hovrätten.
Högsta domstolen, HD, konstaterade att det av ett yttrande från hovrätten framgår att hovrätten kontaktat bostadsrättsföreningens ordförande med anledning av mammans påpekande. Ordföranden hade då uppgivit att föreningen inte skulle komma att inträda som part i målet. Då hovrätten inte uppfattade påpekandet som ett yrkande krävde dock inte hovrätten att föreningen skulle inträda som part.
HD konstaterade därefter att stiftelsen anfört att föreningen rätteligen borde ha angetts som motpart. Dock hade föreningen i enlighet med köpeavtalet ställt ut fullmakt till stiftelsens ombud att företräda även föreningen i den pågående tvisten med dödsboet. Stiftelsen menade vidare att hovrätten måste ha missuppfattat föreningens ordförande i frågan om föreningen skulle inträda som part.
HD beaktar att ombudet lämnat in dels fullmakt men även två avtal mellan föreningen och stiftelsen vilka borde ha föranlett hovrätten att närmare utreda partsförhållandet.
HD uttalar att dödsboets påpekande om att fastigheten bytt ägare knappast kan uppfattas på annat sätt än att dödsboet ansåg att bostadsrättsföreningen skulle inträda som part. Vidare borde hovrätten ha upplyst dödsboet om samtalet med ordföranden samt berett dödsboet tillfälle att yttra sig. Att hovrätten i den uppkomna situationen underlät att klarlägga vem som var rätt motpart till dödsboet har enligt HD inneburit ett grovt rättegångsfel.
HD finner att nu att hovrättens beslut ska undanröjas på grund av domvilla och återförvisar därför målet till hovrätten.
