Regeringen ger Domstolsverket i uppgift att stärka säkerhetsarbetet inom Sveriges domstolar.
Myndigheten ska bland annat kartlägga vilka behov av ytterligare säkerhetshöjande åtgärder som finns.
Regeringen pekar på de ”nya säkerhetsrelaterade utmaningar” som domstolsverksamheten står inför när personer med koppling till organiserad brottslighet ska lagföras. Enligt regeringen krävs att säkerhetsarbetet ”intensifieras i takt med samhällsutvecklingen” i syfte att kunna upprätthålla en hög säkerhetsnivå.
– Den grova organiserade brottsligheten ägnar sig åt otillåten påverkan mot det offentliga. Det innebär också en ökad utsatthet för rättsväsendet, och risker för både medarbetare och besökare i landets domstolar. Nu vill vi kartlägga problemets omfattning och få klarhet i vilka åtgärder som eventuellt bör vidtas, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M) i pressmeddelandet.
Ungdomsreduktionen i livstidsfall
I en nyligen meddelad dom tar Högsta domstolen upp en fråga som har varit olöst under många år: Hur ska straffmätningen ske när en ung person, som på grund av sin låga ålder inte får dömas till livstids fängelse, har begått brott som för en vuxen hade föranlett livstid? Martin Borgeke redovisar avgörandet och diskuterar dess närmare innebörd.
I uppdraget ingår alltså att Domstolsverket ska kartlägga vilket behov av ytterligare säkerhetshöjande åtgärder som finns hos domstolarna. Utifrån kartläggningen ska Domstolsverket identifiera hur myndigheten kan utveckla sitt stöd till domstolarna i det förebyggande säkerhetsarbetet.Av redovisningen ska framgå vilka åtgärder myndigheten har vidtagit och avser att vidta för att alla som arbetar vid eller besöker Sveriges Domstolar ska kunna känna sig trygga och säkra.
