Det var en otillåten direktupphandling när Domstolsverket ingick ett samarbete med Castellum om att bygga en ny domstolsbyggnad i Jönköping som myndigheten sedan skulle hyra. Samarbetet skulle ha annonserats enligt upphandlingsreglerna. Det anser Konkurrensverket som nu riktar kritik mot Domstolsverket.
I ett tillsynsbeslut riktar nu Konkurrensverket kritik mot Domstolsverkets agerande då myndigheten i strid med lagen om offentlig upphandling ingick samarbete med Castellum utan föregående annonsering. Konkurrensverket uppger i beslutet att myndigheten fick genom omvärldsbevakning information om att Domstolsverket hade ingått ett projektsamarbete med Castellum avseende nya lokaler för Göta hovrätt och Kammarrätten i Jönköping. Projektet syftade till att uppföra en ny domstolsbyggnad, som därefter skulle hyras av Domstolsverket.
Sanktionssystemet för hälso‑ och sjukvårdspersonal – en översikt
Parallellt med att antalet tillsynsärenden mot legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal ligger på en hög nivå och anmälningar om behörighetsinskränkningar ökar, föreslås att Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ska kunna fatta interimistiska beslut – i vissa fall med sänkta beviskrav. Vilka regler gäller nu, och har IVO förutsättningar för att hantera utökade befogenheter på ett rättssäkert sätt? Ebba Sverne Arvill och Leila Nedaei redogör för dagens sanktionssystem, och några aktuella frågor.
En rad avtal mellan parterna
Domstolsverket har uppgett att inget särskilt upphandlingsförfarande har föregått valet av projektpartner och framtida hyresvärd.
Den 23 december 2019 slöts Genomförandeavtalet mellan Domstolsverket och Castellum. Genomförandeavtalet syftar till att reglera parternas samarbete vid projektering och uppförande av ny byggnad för domstolsverksamheten.
Den 23 mars 2020 annonserade Domstolsverket ett förfrågningsunderlag avseende en byggentreprenad benämnd ”Domstol Göta hovrätt”. Värdet för kontraktet uppskattas till 400 miljoner kronor. Av förfrågningsunderlaget framgår bland annat att handlingar under projekttiden ska tillhandahållas via Castellums projektportal samt att nyttjanderätt för eventuella immateriella rättigheter tillfaller Castellum.
Den 15 juli 2020 ingick Domstolsverket Tilläggsavtalet med två olika bolag i Castellumkoncernen, varav det ena var det bolag som Domstolsverket tecknat Genomförandeavtalet med. Enligt Tilläggsavtalet skulle det andra Castellumbolaget inträda som part i Genomförandeavtalet i stället för det första Castellumbolaget. Det andra Castellumbolaget skulle också inträda som part i det kommande hyresavtalet.
Den 24 augusti 2020 beslutade Domstolsverket att tilldela Serneke entreprenadavtalet. Tilldelningsbeslutet var föremål för godkännande av Castellums styrelse.
Den 21 september 2020 slöts Entreprenadavtalet mellan Domstolsverket, Castellum och Serneke enligt vilket Castellum skulle inträda som part och beställare/byggherre och Serneke skulle vara entreprenör. Enligt Entreprenadavtalet skulle vidare Domstolsverket utträda som part och beställare/byggherre.
Konkurrensverkets besked
Konkurrensverket har utrett om Domstolsverket agerat i enlighet med upphandlingslagstiftningen genom att, under de omständigheter som skett, tilldela – utan föregående konkurrensutsättning – ett projektsamarbete med viss utvald leverantör, för att därefter ingå ett hyresavtal med denne. Den 15 juli 2020 slöt nämligen Domstolsverket ett 15-årigt hyresavtal med det i tilläggsavtalet utpekade Castellumbolaget.
Konkurrensverket konstaterar att värdet av transaktionen i vart fall uppgår till minst 303 miljoner kronor och eftersom värdet överskrider relevant tröskelvärde för byggentreprenader skulle transaktionen som huvudregel ha föregåtts av annonsering. Varken genomförandeavtalet eller hyresavtalet har annonserats.
Konkurrensverket skriver att genom att inte annonsera det uppdrag som Castellum tilldelats genom transaktionen har således inga andra leverantörer fått möjlighet att konkurrera om upphandlingen och erbjuda till empel bättre villkor eller lägre total ”hyra”.
Får inte möjlighet att konkurrera
Då något undantag från annonseringsplikten inte varit tillämpligt, utgör transaktionen en otillåten direktupphandling. Det anser Konkurrensverket som också konstaterar att dessa affärsupplägg, där endast en viss del av ett större projekt upphandlas, är vanligt förekommande bland upphandlande myndigheter.
– När den upphandlande myndigheten inte konkurrensutsätter valet av samarbetspartner får inte andra leverantörer möjlighet att konkurrera om upphandlingen genom att till exempel erbjuda bättre villkor eller lägre hyra, säger Konkurrensverkets generaldirektör Rikard Jermsten.
