Antalet inkomna mål fortsätter att öka vid landets domstolar och nu kräver Domstolsverket ökade ramanslag under den kommande treårsperioden.
– Läget kräver att nödvändiga resurser tillförs, säger myndighetens ekonomidirektör, Leif Eriksson
Antalet inkommande mål till domstolarna har ökat väsentligt de senaste åren och ligger idag på den högsta nivån under hela 2000-talet.
Därför har Domstolsverket nu, när man lämnade sina ekonomiska yrkanden till regeringen, krävt att ramanslaget ska öka med 628 miljoner kronor fram till 2021.
– Läget kräver att nödvändiga ekonomiska resurser i form av ökade ramanslag tillförs Sveriges Domstolar och att detta förenas med mer långsiktiga planeringsförutsättningar än vad vi upplevt de senaste åren, säger Leif Eriksson, ekonomidirektör vid Domstolsverket.
Migrationsverkets kostnader kan öka kraftigt
Enligt flera domstolschefer runt om i landet är en ökning av ramanslaget en nödvändighet för att komma till rätta med de långa väntetiderna. Migrationsdomstolarna är bland de domstolar som upplever högst tryck. Enligt kammarrättspresidenten Thomas Rolén riskerar långa väntetider där även att leda till att Migratiosnverkets kostnader stiger kraftigt.
– Jag ser allvarligt på långa väntetider, som är påfrestande både för den enskilde individen, men även för samhället i stort. Om migrationsdomstolarna inte får tillräckliga resurser förlängs domstolarnas handläggningstider av asylmål samtidigt som Migrationsverkets kostnader stiger kraftigt, säger Thomas Rolén, kammarrättspresident vid Kammarrätten i Stockholm och Migrationsöverdomstolen.
”Stort tryck på domstolen”
Vid Uppsala tingsrätt har man den senaste tiden hanterat det uppmärksammade Casinomålet, något som enligt lagmannen Catarina Barketortp inneburit att andra rättegångar fått skjutas fram på grund av resursbrist.
– Det blir ett stort tryck på domstolen. Vi har exempelvis haft det stora Casinomålet – det största målet i Sveriges historia sett till antal tilltalade. Förutom att det tagit mycket av våra befintliga resurser påverkar det också andra mål, som fått skjutas fram. Framflyttade rättegångar är olyckligt. Det medför en extra påfrestning på alla inblandade och att detaljer faller i glömska påverkar också rättssäkerheten.
De yrkanden som Domstolsverket nu lämnat till regeringen skulle, om de bifalls, innebär att en ny normalnivå med 720 miljoner kronor nås 2022, vilket motsvarar anslagsnivån 2015, det vill säga innan flyktingkrisen.
