Stockholms tingsrätt nekar Göran Lambertz att höra målsäganden, åklagaren och hovrättslagmannen som på olika sätt deltagit i den rättsprocess där han misstänktes för våldtäkt.
Enligt domstolen skulle förhören i vissa delar bli ”uppenbart utan verkan”.
Göran Lambertz har, som Dagens Juridik tidigare rapporterat, stämt staten och yrkat att denna ska förpliktigas att betala skadestånd för ideell skada som uppkom i samband med att han misstänktes för våldtäkt.
Lambertz hävdar att staten genom fel och försummelse vid myndighetsutövning, som i vissa fall utgjort tjänstefel, orsakat att han som oskyldig har berövats friheten under 15 dagar. Han anser att staten har ett ”strikt ansvar mot honom som felaktigt frihetsberövad för alla de skador som staten orsakat honom genom frihetsberövandet”.
Staten har sedan tidigare medgett att betala knappt 20 000 kronor till Lambertz enligt lagen om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder – men bestritt hans talan i övrigt.
Staten har motsatt sig förhören
Om cirka en månad ska huvudförhandling hållas mellan parterna i Stockholms tingsrätt. Under de senaste månaderna har det därför förekommit en ganska omfattande skriftväxling, där parterna bland annat åberopat olika typer av bevisning.
Göran Lambertz har sedan tidigare åberopat vittnesförhör med bland annat målsäganden i våldtäktsmålet, åklagaren i samma mål samt en rådman och en hovrättslagman – som båda fattat beslut om häktning av Göran Lambertz. Staten har dock invänt mot att vissa av de åberopade förhören ska få hållas.
När det gäller förhör av målsäganden och åklagaren har staten bland annat anfört att:
”Även om de omständigheterna som ska styrkas med förhöret med målsäganden och aktuellt bevistema avseende (åklagaren) skulle bevisas fullt ut kan de aldrig leda till – eller ens bidra till – slutsatsen att fel, försummelse eller tjänstefel har förekommit”.
När det gäller de åberopade förhören med tingsrättens rådman och hovrättslagmannen har staten istället anfört att:
”Förhören till stor del avser olika hypotetiska frågeställningar och förhållanden som dessa personer saknar insikt om”.
Nekas förhöra målsäganden och åklagaren
Nu står det klart att tingsrätten går på statens sida och avvisar flertalet av de förhör Lambertz åberopat. Enligt tingsrätten har staten redan vitsordat att vissa omständigheter rörande målsägandens bakgrund, såsom allmänna uppgifter om hennes tidigare vårdkontakter inom psykiatrin, var kända för polis och åklagare. Mot bakgrund av detta är de omständigheter som Lambertz vill styrka, med sin bevisning, utan betydelse i målet och förhöret med målsäganden och det aktuella bevistemat för förhöret med åklagaren avvisas därför.
Tingsrätten beslutar även att avvisa Lamberz förhör med hovrättslagmannen. Enligt domstolen ska ett vittnesförhör ”typiskt sett” handla om en situation eller ett sammanhang i vilket vittnet har gjort iakttagelser. Enligt tingsrätten kan lagmannen dock enbart ha gjort iakttagelser i samband med hovrättens prövning av häktningsfrågan, varför hennes vittnesförhör skulle bli ”uppenbart utan verkan”. Även detta förhör ska därför avvisas.
Efter Stockholms tingsrätts avgörande har Göran Lambertz inkommit med en ny skrivelse till domstolen där han ändrar sina bevisteman för förhör med hovrättslagmannen.
Han anser att ett förhör med lagmannen är ”av stor betydelse för bedömningen av det kanske allra viktigaste i målet, nämligen frågan om i vilken mån åklagaren undanhöll bevis som tydligt talade för att målsäganden ljög”.
