”Domstolarna måste få fler domare som inte har gått den traditionella domarutbildningen”

DEBATT – av Sofia Larsen, ordförande Jusek och Carsten Helland, ordförande i Juseks domstolssektion

Domstolarna utgör grunden i rättsväsendet. Det är självklart att man ska få sin sak prövad professionellt oavsett var man bor någonstans. Då måste de svenska domstolarna kunna rekrytera de skickligaste och mest lämpliga juristerna även i fortsättningen.

Idag är det dock svårt att tillsätta vissa domartjänster och det förväntas inte bli lättare. Domarkåren står inför stora pensionsavgångar.

Av Sveriges 1 200 ordinarie domare har en av fem fyllt 60 år. Så hög andel som 65 procent är 50 år eller äldre. De jurister som kan bli aktuella är intressanta för många andra arbetsgivare, så konkurrensen är hård.

Vad kan då göras? För det första måste domstolarna vara attraktiva arbetsplatser. Då är frågor som rör ledarskap, villkor – däribland lön, delaktighet och flexibilitet viktiga. Här jobbar Jusek, akademiker- och fackförbund för bland annat jurister, för förbättringar.

Det måste också finnas fler vägar in i domaryrket. Idag kan den som gått den traditionella domarutbildningen anställas som domare. Den traditionella utbildningen påbörjas i regel tidigt i yrkeslivet, har nästan alltid föregåtts av notarietjänstgöring och inkluderar flera års arbete på olika domstolar.

Det är även möjligt att blir domare med annan bakgrund, såsom advokat, åklagare eller myndighetsjurist. Detta ser Jusek som mycket viktigt.

En större yrkesmässig bredd i domarkåren skapar förutsättningar för en bättre dömande verksamhet. Det gör också att en jurist med rätt meriter kan växla om till ett riktigt spännande yrke. Till exempel kan en erfaren skattejurist bli en utmärkt domare. Därtill bidrar det till tillgången på skickliga domare.

Dock är det idag mycket få som anställs som ordinarie domare utan den traditionella domarutbildningen. I fjol rörde det sig om 17 personer, vilket är cirka 14 procent av det totala antalet nyutnämnda domare. Under de föregående åren har andelen varierat mellan 14 och 20 procent.

Jusek har flera förslag för ökad bredd inom domarkåren. För det första vill vi att det ska vara möjligt med tillfällig tjänstgöring i domstol i större utsträckning. Med bra omdömen från en tillfällig tjänstgöring kan det vara lättare att senare anställas som ordinarie domare.

Vi vill också införa sekretess på intresseanmälningar till domartjänster. Att en sådan intresseanmälan idag blir offentlig kan få vissa att avstå från en anmälan. Sekretessen bör gälla tills anmälaren väljer att tas upp som sökande till en viss tjänst.

Slutligen vill vi se över Domarnämndens sammansättning. Domarnämnden är en statlig nämnd med uppgift att föreslå för regeringen vilka som ska utses till domare. Nämnden har en central roll för vilka domare som utses. Idag består nämnden av nio ledamöter, varav fem är eller ska ha varit ordinarie domare.

Jusek menar att det i nämnden behövs fler jurister verksamma utanför domstolsväsendet. Den ökning som skedde år 2011 från en till två sådana ledamöter räcker inte. Jurister utanför rättsväsendet, från såväl statlig som privat sektor, har i många fall andra nätverk än domare och bra förutsättningar att bedöma andra juridiska inriktningar än de som förknippas med den traditionella domarutbildningen. De kan helt enkelt bidra till ökad bredd.

Med förbättrade villkor i domstolarna och fler vägar till domaryrket säkrar vi tillgången till skickliga domare i hela landet, något som ytterst är en rättssäkerhetsfråga.