Datainspektionen har granskat besöksdatorerna hos tre tingsrätter och en förvaltningsrätt och ställer sig kritisk till hur mycket information som kan nås via domstolarnas besöksdatorer. De granskade domstolarna är Attunda tingsrätt, Uppsala tingsrätt, Västmanlands tingsrätt och Förvaltningsrätten i Uppsala.
Vid de fyra granskade domstolarna kan allmänheten använda besöksdatorerna för att visa information från domstolarnas IT-verksamhetsstöd som ett led i allmänhetens rätt till insyn i domstolarnas verksamhet.
– Via besöksdatorerna går det att få fram betydligt mer information än vad domstolarna är skyldiga att förse allmänheten med för insyn i domstolarnas verksamhet, säger Datainspektionens jurist Erika Uddén.
– Systemet gör det enkelt för vem som helst att kartlägga enskildas förehavanden. Det är inte syftet med offentlighetsprincipen.
Datainspektionen skriver bland annat i samtliga beslut:
”Datainspektionen konstaterar att den behandling av personuppgifter som domstolen utför i allmänhetens terminal för ändamålet att tillhandahålla allmänheten allmänna handlingar strider mot de grundläggande kraven i 9 § första stycket f personuppgiftslagen (1998:204).”
Vid inspektionerna gjordes slumpmässiga sökningar på besöksdatorerna. I ett fall valdes ett mål angående skattebrott. I målet angavs den misstänktes för- och efternamn.
Vid sökning på namnet framkom att personen även förekom i tre andra brottmål vid tingsrätten. I ett av målen var personen misstänkt för brott och i de två andra var personen angiven som vårdnadshavare.
På träfflistan över de mål där personen förekom visades personnumret. I de brottmål där personen var vårdnadshavare framgick även uppgift om ytterligare en vårdnadshavare. Även den personen angavs med namn och vid sökning framkom att denne förekom i ytterligare ett brottmål.
Datainspektionen konstaterar även att i de fall en persons namn enligt domstolen ska omfattas av sekretess så visas i ett flertal fall ändå personnumret. Genom att använda personnumret går det att söka vidare på andra ärenden där personen förekommer och på sätt få fram de uppgifter som domstolen i ett annat mål har bedömt ska omfattas av sekretess.
Myndigheten riktar också kritik mot att domstolarna inte kontrollerar om det finns felaktiga eller ofullständiga personuppgifter i systemet och att man alltid sparar uppgifterna till maxgränsen av vad lagen tillåter, utan att pröva om uppgifterna kan gallras tidigare.
Foto: TT
