EU-kommissionen kom i somras med en rad förslag om hur asylsökande ska hanteras inom EU. En konsekvens om förslagen skulle gå igenom är att den svenska asylprocessen ändras i grunden och kommer att vila på förordningarna.
De nya asylprocedurförordningen och skyddsgrundsförordningen ska gälla direkt i medlemsländerna, inte omvandlas till inhemska lagar som de nuvarande direktiven.
Nytt sätt att fördela asylsökanden
Kommissionens förslag innebär i korthet ett nytt sätt att fördela asylsökande mellan EU-länderna – utan hänsyn till de sökandes vilja. Dessutom skapas en mer centralstyrd prövning av asylansökningar. Detta kan komma att påverka Sverige i en större omfattning än man tidigare räknat med.
”Ikraftträdandet av asylprocedurförordningen och skyddsgrundsförordningen kommer att kräva att stora delar av utlänningslagen upphävs och att bestämmelser i lagen ändras.”
Det skriver kammarrätten i Stockholm i sitt remissvar om EU-kommissionens förslag.
Stramas upp
Enligt kommissionens förslag ska asylsökande få samma rätt till boende, tillträde till landets arbetsmarknad, utbildning och sjukvård i alla EU-länder. Men reglerna kring avvisning stramas upp och de migranter som vägrar ge sitt fingeravtryck eller på andra sätt bryter mot reglerna, som att ta sig till ett annat EU-land, riskerar att få sin asylansökan avslagen.
Flyktingar får endast skydd ”så länge det behövs” med en obligatorisk översyn av situationen i deras hemländer.
Kan strida mot RF
Kammarrätten konstaterar att de nya förordningarna ”kommer att innebära en grundläggande förändring av de svenska asylreglerna och den svenska asylprocessen”. Man frågar sig också om förslagen är förenliga med bestämmelserna i den svenska grundlagen – regeringsformen – när det gäller bland annat begreppet ”säkra ursprungsländer”.
När det gäller ”säkra länder” kan förslagen även strida mot den fria bevisföringen och bevisvärderingen som gäller i Sverige.
Kammarrätten skriver också att ”det framstår vidare som originellt ur ett svenskt perspektiv att en domstol skulle vara bunden av en annan myndighets eller organs bedömning på sätt som anges i asylprocedurförordningen vad avser landinformation” om säkra ursprungsländer.
Stor orsäkerhet om vad som gäller
Förslaget innebär även att EU-länderna ska kunna hjälpa varandra att ta emot, registrera och pröva asylansökningar. Detta kan enligt kammarrätten också stå i strid med den svenska regeringsformen om överlämnande om förvaltningsuppgifter.
När det gäller asylprocedurförordningen varnar kammarrätten också för ”stor” osäkerhet om vilka bestämmelser som ska tillämpas i förhållande till en rad olika svenska lagar som rör samma områden som förordningen.
Kammarrätten pekar också på att Migrationsöverdomstolen kommer att ”få ett ökat behov av vägledning” och att ”betydligt” fler mål kommer att behöva hänskjutas till EU-domstolen.
