I juni 2011 förelade Datainspektionen ett kreditupplysningsbolag att vid vite om en miljon kronor börja skicka kopior av kreditupplysningar till de omfrågade.
DI framhöll att den som person som en kreditupplysning gäller, enligt kreditupplysningslagen, har rätt få en kopia på upplysningen även om kreditupplysningen lämnats ut via en webbplats. Syftet är bland annat att han eller hon ska ha möjlighet att rätta eventuella felaktigheter.
Förvaltningsrätten upphäver nu till viss del DI:s beslut när det gäller föreläggandet.
Domstolen hänvisar till regeringsformens lagprövningsbestämmelse och underkänner den bakomliggande lagstiftningen i kreditupplysningslagen.
Den direkta konflikten mellan grundlag och vanlig lag gör att en viss bestämmelse – 11 § kreditupplysningslagen – är oförenlig med tryckfrihetsförordningens så kallade delegationsbestämmelse.
Det saknas stöd för generellt krav på kreditupplysningskopia för sådan kreditupplysningsverksamhet som är grundlagsskyddad med stöd av yttrandefrihetsgrundlagen (1 kap. 9 § YGL).
Eftersom bestämmelsen i kreditupplysningslagen inte får tillämpas i målet så har DI inte haft laglig grund för de förelägganden som rör skyldigheten att skicka kopior till de omfrågade.
Förvaltningsrätten skriver i sin dom:
”Förvaltningsrätten har beaktat vad som i 11 kap. 14 § Regeringsformen stadgas om att riksdagen är folkets främsta företrädare och att grundlag går före lag.”
