Ansökan om uppehållstillstånd från föräldrar och syskon till ensamkommande barn som är alternativt skyddsbehövande ska prövas enligt utlänningslagen – inte enligt den tillfälliga lagen.
Det konstaterar Migrationsöverdomstolen och slår fast att underinstansen tillämpat fel bestämmelse när man avslagit tre ansökningar om uppehållstillstånd.
Flickan är född 2014 och kom till Sverige utan sina föräldrar. Hon ansökte om och beviljades i oktober 2016 ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande och sedan ytterligare ett tidsbegränsat sådan med stöd av den tillfälliga lagen.
I slutet av 2017 ansökte resten av hennes familj om uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning till flickan.
Ansökan avslogs dock av Migrationsverket som ansåg att flickan inte kunde utgöra anknytningsperson enligt den tillfälliga lagen, samt att det vid en prövning enligt samma lag inte skulle strida mot något konventionsåtagande eller stå i strid med principen om barnets bästa att neka familjen uppehållstillstånd i Sverige.
Migrationsdomstolen avslog överklagandet
Beslutet överklagades till förvaltningsrätten som avslog överklagandet med hänvisning till att den bestämmelse, med stöd av vilken ansökningarna avslagits, hade upphävts, men att förutsättningarna för att bevilja uppehållstillstånd var oförändrade. För att bevilja uppehållstillstånd krävdes, enligt förvaltningsrätten, således att ett avslagsbeslut i enlighet med bestämmelserna i den tillfälliga lagen
strider mot något svenskt konventionsåtagande, vilket rätten inte ansåg att det gjorde.
Familjen överklagade ärendet ännu en gång, till Migrationsöverdomstolen, och anförde att deras dotter kom till Sverige med sin kusin och att dennes mamma fått uppehållstillstånd på grund av att ett nekande ansågs strida mot svenska konventionsåtaganden. De ifrågasatte därför hur rättstillämpningen kunde vara så olika i två helt identiska fall.
Migrationsöverdomstolen valde senare att meddela prövningstillstånd i målet.
Krävs inte att det strider mot konventionsåtaganden
I domen konstaterar överdomstolen att flickan inte kunde vara anknytningsperson vid det tillfälle då Migrationsverket prövade familjens ansökan om uppehållstillstånd. Detta beroende på att flickan ansökt om uppehållstillstånd efter den 24 november 2015.
När migrationsdomstolen prövade målet hade denna dock upphävts och eftersom det saknas övergångsbestämmelser till lagändringen är det, enligt överdomstolen, den tillfälliga lagen i dess lydelse vid migrationsdomstolen som ska tillämpas, vilket man också gjort.
Migrationsdomstolen har dock prövat överklagandet utifrån förutsättningen att det skulle krävas att avslagsbeslutet skulle strida mot ett svenskt konventionsåtagande på det sätt som föreskrivs i den tillfälliga lagen.
Detta trots att Migrationsverket, innan detta avgörande, yttrat att
ändringen i den tillfälliga lagen fortsatt endast avser anhöriginvandring när det gäller sökande som är make, eller sambo respektive barn, och att ändringen därför inte medför någon annan bedömning för den aktuella situationen.
Målet återförvisas
Migrationsdomstolen har, enligt överdomstolen, prövat överklagandet utifrån den tillfälliga lagen – inte utifrån utlänningslagen – och har därför tillämpat fel bestämmelse.
Eftersom migrationsdomstolens rättstillämpning därmed varit uppenbart felaktig måste frågan om familjens rätt till uppehållstillstånd prövas på nytt. Underinstansernas avgöranden ska därför undanröjas och målet visas åter till Migrationsverket för ny handläggning.
