Kammarrätten konstaterar att alla uppgifter som riskerar att avslöja bland annat identiteten hos ett vittne som huvudregel omfattas av sekretess.
I handlingar i Palmeutredningen rörande personer som befann sig på biografen Grand under mordkvällen förekommer dock maskerade uppgifter som redan framgår av utlämnat material.
Polismyndigheten beslutade den 3 januari 2022 att lämna ut vissa handlingar i utredningen av mordet på Olof Palme men i maskerad form till en man. Handlingarna utgörs av tips och två förhör med enskilda uppgiftslämnare som hörts av polisen kring deras iakttagelser i samband med deras vistelse på biografen Grand.
Mannen överklagade beslutet till Kammarrätten i Stockholm och yrkade att handlingar med ytterligare uppgifter skulle lämnas ut.
Till stöd för sin talan anförde han att kammarrätten behövde ta ställning till i vilken grad myndighetens maskering av handlingarna var att betrakta som rimlig för säkerställandet av efterlevnaden av 35 kap. l § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL. Enligt mannen var en del maskeringar i handlingarna slumpmässiga och inkonsekventa.
Specifika uppgifter
Kammarrätten instämmer inledningsvis i Polismyndighetens bedömning att enskildas identiteter som förekommer i en polisutredning som huvudregel omfattas av sekretess enligt 35 kap. l § OSL. Med anledning av det sagda bör identifierings- och signalementsuppgifter som direkt eller indirekt identifierar de enskilda som förekommer i handlingarna omfattas av sekretess. Beträffande uppgifter som vittnena lämnas om deras egna personliga reflektioner och uppfattning ska dessa, i den mån uppgifterna avslöjar deras eller andras identitet, omfattas av sekretess. Det förutsätter bland annat att uppgifterna är tillräckligt specifika och konkreta.
Mot bakgrund av det ovan redovisade anser kammarrätten att uppgifter om enskildas namn, personnummer, adress, telefonnummer och andra liknande uppgifter som kan identifiera de enskilda i handlingarna omfattas av sekretess. Samma sak gällen även uppgifter hänförliga till var i biografsalongen de förhörda personerna och den observerade mannen satt, vilken bil de förhörda personerna färdats i och signalementsuppgifter av den observerade mannen som beskriver dennes utseende.
Hänvisar till tidigare utlämnat material
Vissa av uppgifterna som myndigheten har maskerat är, enligt kammarrättens mening, inte av sådan konkret och specifik karaktär som fordras för att de ska omfattas av sekretess. Ett exempel på en sådan uppgift är bland annat att den man, som de två hörda vittnena observerat, gav dem ”obehagskänslor”. Inte heller kan vissa av vittnenas egna reflektioner och uppfattningar anses vara av sådan konkret och specifik karaktär att de riskerar att avslöja deras eller den observerade mannens identitet. Detta gäller exempelvis uppgiften om vad ett av vittnena tänkte om den observerade mannen, det vill säga ”herregud, ska jag behöva sitta bredvid den här mannen”.
Kammarrätten konstaterar därtill att myndigheten har maskerat ett flertal uppgifter som redan framgår av det utlämnade materialet. Exempelvis så framgår det redan att vittnena besökte 19-föreställningen av Bröderna Mozart.
Mot ovanstående bakgrund bedömer kammarrätten att handlingar med vissa angivna uppgifter ska lämnas ut, vilket inkluderar bland annat uppgifterna att ”mannens ansiktsuttryck var skrämmande”. Vad gäller övriga uppgifter instämmer kammarrätten i Polismyndighetens bedömning och finner att maskeringarna ska bestå. Överklagandet ska alltså bifallas på så sätt att vissa angivna handlingar ska lämnas ut. (Blendow Lexnova)
