Döms till fängelse för 15 fall av grova bedrägerier mot Västerås stad

En kvinna döms till 2,5 års fängelse för 15 fall av grova bedrägerier då hon genom sitt företag gentemot Västerås stad redovisat så kallat boendestöd som inte har utförts.
Hon döms även att betala skadestånd om nära 2 miljoner kronor till Västerås Stad och hennes bolag ådöms en företagsbot på 1 miljon kronor.

Västerås stad hade ingått avtal med kvinnans städbolag om utförande av boendestöd enligt socialtjänstlagen. Kvinnan döms nu för att genom sitt företag ha redovisat 4 500 timmars boendestöd för en ersättning om knappt 2 miljoner kronor trots att stödet inte har varit utfört. 

Av de avtal som gäller mellan kvinnans bolag och Västerås Stad framgår det att bolaget endast har rätt till ersättning för tid då boendestöd har utförts och att ersättning inte utgår för avböjda besök, vilket är ostridigt i målet. 

Av utredningen framgår att bolaget har redovisat och fått ersättning om cirka 2,3 miljoner kronor för boendestöd innefattande drygt 5 300 timmar.

Vittnesförhör

I målet har vittnesförhör har hållits med såväl anställda hos Västerås stad som tidigare anställda hos städbolaget. Domstolen uppger att det inte har framkommit något som ger anledning att ifrågasätta trovärdigheten i de uppgifter som lämnats.

Bland förhören fanns det gruppledare som vittnar om att de fick lappar av den åtalade kvinnan inför varje arbetsvecka där de skulle registrera tider som inte hade blivit utförd. Det var fråga om avböjda besök. Registrering av avböjda besök på personal talades inte om med de andra anställda eller klienterna. När gruppledarna började tala med varandra om detta var de överens om att detta inte gick till på rätt sätt.

Av utredningen framgår det att Västerås stad hade genomfört en stickprovskontroll hos klienter om utfört boendestöd i samband med polisanmälan. Enligt polisanmälan hade 22 personer kontaktats och tio av dem bekräftat att insatsen inte hade utförts så som den registrerats. 

Har haft ett ekonomiskt intresse

Domstolen uppger att kvinnan har ensam haft ett ekonomiskt intresse i att vilseleda Västerås stad på det sätt som åklagaren har påstått. Hon har varit medveten om den grundläggande rätten till ersättning enligt de avtal som städbolaget ingått med kommunen. 

Domstolen uppger att de invändningar som kvinnan har gjort är vaga och vinner endast begränsat stöd av den av henne åberopade bevisningen och motbevisas i allt väsentligt av den av åklagaren åberopade bevisningen. 

Tingsrätten finner att den av åklagaren åberopade bevisningen, även mot kvinnans förnekande och den bevisning som hon har åberopat, har ett sådant samlat bevisvärde att det är ställt utom rimligt tvivel att hon uppsåtligen, ensam eller tillsammans och i samförstånd med annan eller samråd med annan eller andra personer, har vilselett anställda hos Västerås stad och förmått staden till felaktiga utbetalningar av boendestöd, alternativt lämnat felaktiga uppgifter i redovisningssystemet med följd att man olovligen påverkat resultatet av den automatiska informationsbehandlingen hos staden i enlighet med vad åklagaren har påstått.

Skadeståndsyrkande på nära 2 miljoner bifalles

Tingsrätten uppger att åtalet är i sina huvuddelar styrkt. Vilseledandet har skett i samband med att månatlig redovisning har skickats in tillsammans med fakturering, vilket innebär att det i straffrättslig mening är fråga om 15 brottstillfällen. 

”Brotten har avsett ett sammantaget betydande värde och har skett systematiskt. Eftersom det är fråga om en mycket omfattande hantering med en i förhållande till kommunen utomstående aktör är det, trots de kontrollsystem som finns, en brottslighet som är svår att upptäcka. Brottsligheten är riktad mot välfärdssystemet och det är mycket allvarligt att det i förlängningen har drabbat utsatta människor med stödbehov. På grund av det anförda bör brotten rubriceras som grova bedrägerier”, skriver tingsrätten.

Västerås stads skadeståndsyrkande mot kvinnan bifalles till ett belopp om 1 950 400 kronor jämte ränta beräknat från den 31 maj 2022. 

Kvinnan meddelas även näringsförbud om fem år. 

”Mot bakgrund av den allvarliga brottsligheten skulle det vara stötande om N.N fick fortsätta att bedriva näringsverksamhet. På grund härav och då tingsrätten finner uppenbart att det finns grund för att meddela ett näringsförbud bör åklagarens interimistiska yrkande bifallas”, framgår det även av domen.

Påföljd

När det gäller påföljd skriver domstolen att kvinnan döms för grovt bedrägeri i 15 fall och att brotten har avsett ett betydande värde och skett systematiskt. 

”Brottsligheten är svårupptäckt och har riktat sig mot välfärdssystemet och ytterst drabbat de människor som boendestödet är avsett för. Med viss hänsyn till det beslutade näringsförbudet uppgår straffmätningsvärdet till fängelse två år sex månader och är så högt att det saknas förutsättningar för annan påföljd än fängelse”. 

Vidare bedömer domstolen att sanktionsvärdet för den samlade brottsligheten inte understiger en miljon kronor och att skäl för jämkning föreligger inte. Företagsboten bör därför bestämmas till en miljon kronor.