En 30-årig man döms även i hovrätten för grovt bedrägeri efter felaktiga uppgifter i sin bolåneansökan till Danske Bank.
I en rad artiklar har Dagens Juridik berättat om hur Danske Bank gång på gång blivit utsatt för bedrägerier. Det handlar ofta om personer som endast bott i Sverige några år som får hjälp av en så kallad låneförmedlare som hjälper dem att ta kontakt med banken för att göra en bolåneansökan. Personerna uppger att de lämnat allt i händerna hos denna person som uppger sig för att vara en låneförmedlare.
Ekobrottsmyndigheten inledde sommaren 2020 en utredning av denna låneförmedling. Flera personer åtalades och dömdes för att ha hjälpt bostadssökande att erhålla bolån hos olika banker genom att vilseleda bankerna. Spaning och avlyssning bedrevs under sommaren och hösten 2020. EBM har därefter identifierat personer som misstänktes ha fått hjälp av verksamheten.
Dömdes i Stockholms tingsrätt
I maj i år dömdes en 30-årig man av Stockholms tingsrätt till villkorlig dom och 100 dagsböter om 170 kronor. Brottet han ska ha begått var grovt bedrägeri medelst brukande av falsk urkund.
Mannen har hela tiden nekat till gärningarna. Han har uppgett att han under det aktuella året, 2018, inte varit i Sverige länge och talade vid den tiden även dålig svenska.
Han visste inte hur det gick till i Sverige vid köp av bostad. Vid tiden bodde han med sin fru i en studentlägenhet. De blev uppsagda från studentlägenheten med en uppsägningstid om fyra månader och var i behov av en ny bostad.
Genom sitt arbete kom han i kontakt med en man som kunde hjälpa honom att ansöka om bolån. Han lämnade sitt personnummer och mejladress till mannen och inom en vecka kom ett lånelöfte från banken hemskickat till honom. Han har inte skrivit under någon låneansökan men på låneförmedlarens begäran har han använt Bankid vid två tillfällen under låneprocessen. Han har berättat att han endast såg Danske Bank och inget annat när han signerade med BankID.
Danske Bank har berättat att banken utfärdade ett lånelöfte har den 20 november 2018 till 30-åringen. I undertecknad låneansökan den 20 januari 2019 angavs han vara fast anställd hos ett taxibolag med en månadsinkomst på 29 000 kronor. Till låneansökan bifogades falska arbetsgivarintyg och lönebesked.
Inte visat att han undertecknat bolåneansökan
Tingsrätten kom fram till att genom utredningen var det klarlagt att det getts in en bolåneansökan med oriktiga uppgifter och falska handlingar till Danske Bank. Genom detta förfarande vilseleddes Danske Bank att betala det aktuella lånet. Enligt tingsrätten kunde det med beaktande av mannens faktiska inkomster och anställningsförhållanden hållas för visst att han inte hade kunnat få bolån om de riktiga uppgifterna om inkomst och anställningsförhållanden hade angetts.
Tingsrätten kom även fram till, mot bakgrund av den utredning som åklagaren åberopat, att det inte är visat att det är 30-åringen som undertecknat låneansökan.
Tingsrätten konstaterade dock att han måste ha insett att det förelåg en avsevärd risk för att banken skulle vilseledas genom förfarandet och uppgav i domen att han förhållit sig likgiltig till riskens förverkligande. Tingsrätten ansåg därför att det är styrkt att 30-åringen handlat med uppsåt.
Domen överklagades till Svea hovrätt som ändrade tingsrättens dom endast genom att bestämma antalet dagsböter till 50, det vill säga hälften av det tingsrätten beslutat om. Hovrätten hänvisar till ”den förhållandevis långa tid som förflutit sedan brottet begicks” och då det inte framkommit att det berott på 30-åringens agerande.
