Aktiehandlarens köp om en aktie har eller kan förväntas ha gett falska eller vilseledande signaler om tillgång, efterfrågan eller pris på aktien. Domen från Stockholms tingsrätt blir en sanktionsavgift om 70 000 kronor.
Finansinspektionen har yrkat att en aktiehandlare ska betala en sanktionsavgift om 80 000 kronor för handel i Preservia Hyresfastigheter den 13 augusti 2020.
Aktiehandlaren ska ha handlat en aktie i Preservia Hyresfastigheter till en prislimit om 0,878 kronor. Därigenom etablerades öppningspriset den aktuella dagen och priset höjdes med 9,8 procent i relation till föregående handelsdags stängningspris.
Aktiehandlaren lade sedan en säljorder med en volym om 12 774 aktier till en prislimit om 0,874 kronor. Den säljordern motsvarade hela hans då innehavda volym i Preservia Hyresfastigheter, enligt uppgifter från FI.
Handlade återigen en aktie
Aktiehandlaren handlade sedan återigen en aktie i Preservia Hyresfastigheter till en prislimit om 0,80 kronor. Därigenom höjdes priset med 4,7 procent i relation till närmast föregående transaktion.
Aktiehandlaren makulerade sedan sin liggande säljorder och ersatte den med en ny säljorder om 12 774 aktier till det justerade priset 0,79 kronor. Volymen omsattes till det angivna priset. Handlaren stod för 62 procent av volymen och omsättningen den aktuella dagen. Handlarens återstående aktie i Preservia Hyresfastigheter AB såldes med förlust dagen efter.
Enligt FI kan aktiehandlarens köp om en aktie har eller kan förväntas ha gett falska eller vilseledande signaler om tillgång, efterfrågan eller pris på aktien.
Aktiehandlaren har å sin sida uppgett att han hade vid det aktuella tillfället bara hållit på med aktiehandel i en eller två månader. Det har ibland varit fel på Nordeas plattform på så sätt att han inte har kunnat köpa aktier. Han testade därför att köpa en aktie för att se om plattformen fungerade. Han valde sedan att sälja av allt eftersom det var något fel på plattformen. Han paniksålde och ville bara bli av med allt. Han hade inte för avsikt att manipulera och hade aldrig hört talas om att man inte får köpa en aktie. Han förlorade 6 000 kronor för att plattformen inte fungerade. Kursen för den aktuella aktien kan svänga med upp mot 20 procent under en dag.
Syftet var att höja kursen
Tingsrätten konstaterar att det av utredningen framgår att de två köp om vardera en aktie som aktiehandlaren utfört resulterat i prishöjningar om 9,8 respektive 4,7 procent i relation till föregående handelsdags stängningspris respektive närmast föregående transaktion. Vidare har handlaren i nära anslutning till köpavsluten placerat säljordrar avseende hela sitt innehav.
Tillvägagångssättet talar enligt tingsrättens mening för att syftet med transaktionerna har varit att höja aktiekursen för att direkt därefter få till stånd en försäljning till en högre kurs. Vad handlaren uppgett om att Nordeas plattform inte fungerat, att han därför testade att köpa en aktie och därefter paniksålde hela sitt innehav förändrar inte den bedömningen, menar tingsrätten.
Vidare skriver tingsrätten att transaktionerna och prishöjningarna har utgjort en signal till marknaden om ett intresse för de aktuella aktierna som inte motsvarats av ett faktiskt ökat intresse.
Gett falska signaler
”Det är därför klarlagt att transaktionerna har eller kan förväntas ha gett falska eller vilseledande signaler om tillgång, efterfrågan eller pris på aktien. AA s agerande har därmed utgjort marknadsmanipulation. Som konstaterats ovan krävs varken oaktsamhet eller uppsåt för att det ska vara fråga om marknadsmanipulation. Det AA anfört om att han inte kände till att det aktuella agerandet inte var tillåtet och att han agerade utan avsikt förändrar därför inte tingsrättens bedömning att det varit fråga om marknadsmanipulation. Bedömningen förändras inte heller av vad AA i övrigt anfört till stöd för sitt bestridande”, skriver tingsrätten.
Vid en samlad bedömning finner tingsrätten därför att sanktionsavgiften ska bestämmas till 70 000 kronor.
