Samir Sabri frikändes från mordet på sin styvmamma och krävde tre miljoner kronor i skadestånd. Nu nekas han ersättning av staten – för andra gången – då tingsrätten anser att hans eget agerande föranlett frihetsberövandet av honom.
Den 21 maj 1986 mördades Samir Sabris mamma i sitt hem och Samir Sabri,då 15 år gammal erkände mordet och anhölls samma dag.
I juli samma år åtalades han för mord, grov stöld och försök till grov stöld och dömdes den 1 oktober 1986 för den åtalade brottsligheten. Som påföljd bestämdes att han skulle överlämnas till sluten psykiatrisk vård.
Under 2016, 30 år senare, beviljades han resning och senare samma år ogillades åtalet om mord. Detta efter att det framkommit uppgifter i Aftonbladet om att han tagit på sig mordet under tvång.
Samir Sabri har därefter krävt tre miljoner kronor i skadestånd av staten. Ett skadeståndsyrkande som tidigare avslagits av Justitiekanslern med hänvisning till att ärendet preskriberats. JK ansåg att Samir Sabri inte heller vidtagit någon ”preskriptionsavbrytande åtgärd” som krävs för att inte förlora möjligheten till skadestånd.
Samir Sabri väckte förra året, med hjälp av Centrum för rättvisa, väckt talan mot staten om ersättning för frihetsberövandet.
Samirs fordran inte preskriberad
Stockholms tingsrätt, som nu har prövat frågan, anser inte heller att Samir Sabri har rätt till någon ersättning och ogillar käromålet.
Tingsrätten anser dock, till skillnad från JK, att det i det aktuella fallet ”föreligger sådana särskilda hänsyn som måste beaktas i preskriptionshänseende” och att preskriptionsfristen därför inte ska anses ha börjat löpa förrän det funnits en reell möjlighet för Samir Sabri att göra sin fordran gällande. Hans fordran på ersättning enligt frihetsinskränkningslagen får därför anses tillkommit genom att den frikännande domen vann laga kraft, den 3 januari 2017. Han framställde sitt krav på ersättning den 31 mars 2017 och hans fordran är alltså ”inte till någon del preskriberad”.
Samtidigt konstaterar tingsrätten att Samir Sabri ”avsåg, och i den bemärkelsen hade uppsåt till, att föranleda frihetsberövandet genom att dels erkänna sig skyldig till mordet samt genom att tillfoga sig skärskador på händerna, göra sig av med faderns blodiga kläder, bloda ner sina egna kläder och ta bort fingeravtryck från den kniv som användes vid gärningen”.
Även om hans uppgifter om att han kände sig tvingad att erkänna mordet inte har ifrågasatts av staten finns, enligt tingsrättens mening, ingen möjlighet att beakta detta inom ramen för prövningen om han uppsåtligen föranlett frihetsberövandet eller inte.
Har själv föranlett frihetsberövandet – nekas ersättning
Stockholms tingsrätt gör, i likhet med Svea hovrätt, bedömningen att den aktuella mordutredningen ”var förhållandevis begränsad och inte talade emot, men inte heller utgjorde ett starkt stöd för, Samir Sabris erkännande”. Mot den bakgrunden står det enligt tingsrättens mening klart att Samir Sabris erkännande var avgörande för hans frihetsberövande till följd av den fällande domen.
Tingsrätten anser också att Samir Sabris övriga vidtagna åtgärder ”orsakade att utredning som hade pekat mot en annan gärningsman gick förlorad” och att Samir Sabri därför genom sitt erkännande och övriga åtgärder uppsåtligen föranlett frihetsberövandet.
Käromålet ogillas därför och Samir Sabri får ingen ersättning utan tvingas istället ersätta staten för dess rättegångskostnader på 37 500 kronor.
