Att vänta ett knappt dygn med att anmäla att en krock med en älg gav fällande dom i tingsrätten men frikännande i hovrätten. Föraren kan inte anses ha försvårat eftersöket i någon nämnvärd utsträckning eftersom han omedelbart hade informerat det lokala jaktlaget.
Genom utredningen framkom att föraren var på väg hem i sin bil och såg en älg på vägen som han inte hann väja för. Älgen träffades i sidan av bilen. Eftersom det var mörkt ute såg han inte var älgen tog vägen. Han stannade till och kontrollerade om det uppkommit några skador på bilen, vilket det inte hade bortsett från att plasten runt en backspegel hade lossnat. Han tog kontakt med jaktlaget och informerade om var han hade kört på älgen. Dagen därpå fick han höra om skyldigheten att kontakta polisen vid viltolyckor, varpå han gjorde det.
Kände inte till skyldigheten att upplysa polis
Föraren har uppgett att anledningen till att han inte kontaktade polisen direkt var för att han inte kände till den skyldigheten. Om bilen hade fått några större skador och eller om det funnits spår av blod eller liknande hade han börjat ringa runt för att ta reda på hur han skulle göra.
Luleå tingsrätt konstaterade att av de aktuella reglerna följer att en bilförare vid en sammanstötning med en älg är skyldig att snarast möjligt märka ut olycksplatsen och underrätta närmaste polismyndighet om olyckan. Denna skyldighet gäller oavsett om djuret är skadat eller inte. Den som underlåter att fullgöra anmälningsskyldigheten ska dömas för förseelse mot jaktlagen till böter.
Genom att föraren inte snarast anmält olyckan, utan har gjort det först dagen efter sammanstötningen med älgen ansåg rätten därmed att han gjort sig skyldig till en straffbar förseelse mot jaktlagen. Hans invändning om att han inte känt till innebörden av reglerna fritog honom inte från ansvar. Åtalet var därmed styrkt.
Påföljden bestämdes till 40 dagsböter.
Hovrätten inte överens med underinstansen
Hovrätten för Övre Norrland konstaterar att om ett djur av arterna björn, varg, järv, lo, älg, hjort, rådjur, utter, vildsvin, mufflonfår eller örn varit inblandat i en sammanstötning med ett motorfordon, är fordonets förare skyldig att snarast möjligt märka ut olycksplatsen och underrätta Polismyndigheten. Den som med uppsåt eller av grov oaktsamhet underlåter att fullgöra denna anmälningsskyldighet kan dömas till böter. I ringa fall ska däremot inte dömas till ansvar.
I nu aktuellt fall kan hovrätten konstatera att det var fråga om en relativt lätt sammanstötning och att föraren inte medvetet brutit mot sin skyldighet att anmäla händelsen till Polismyndigheten. Han har på eget initiativ omedelbart anmält händelsen till ett jaktlag på orten och då även meddelat platsen för sammanstötningen.
Dagen därpå, då han uppmärksammats på sin anmälningsskyldighet, anmälde han sammanstötningen till polisen. Hans dröjsmål med att anmäla det inträffade till Polismyndigheten inskränkte sig därmed till mindre än ett dygn och får inte anses ha försvårat eftersöket i någon nämnvärd utsträckning eftersom jaktlaget redan dessförinnan informerats. Sammantaget anser hovrätten att omständigheterna är sådana, att det är fråga om ett ringa fall. Tingsrättens dom ska ändras på så sätt att föraren frikänns från åtalet. (Blendow Lexnova)
