En 57-årig jurist avtjänar just nu ett fängelsestradd för grova ekobrott.
Innan han skulle inställa sig på anstalten mejlade han Justitiedepartementet och bad om nåd.
Enligt ett läkarintyg han skickat genomgick han nämligen en cancerbehandling.
Nu har åtal om grov urkundsförfalskning väckts – läkarintyget var falskt, enligt åklagaren.
En 57-årig jurist står åtalad i två mål vid Halmstad tingsrätt, misstänkt för dels grov urkundsförfalskning och dels grovt skattebrott.
Mannen sitter just nu på anstalt dömd för grova ekobrott samt för att han brutit mot det näringsförbud han fått, vilket Dagens Juridik skrev om i början av veckan.
Det var i april 2021 som juristen dömdes för grov förskingring, grovt bokföringsbrott vid fyra tillfällen, bokföringsbrott och urkundsförfalskning. Förutom fem års näringsförbud bestämdes påföljden till fängelse ett år och sex månader. Hovrättens fastställde därmed tingsrättens dom.
Verkställigheten påbörjades den 14 maj 2022.
Ett mejl till Justitiedepartementet
Men månaden innan han skulle sätta sin fot innanför fängelsets murar skickades ett mejl in till Justitiedepartementet. Ett mejl där han ber om nåd då han är under en cancerbehandling. Bifogat finns ett läkarintyg.
Nu åtalas juristen för grov urkundsförfalskning.
Åklagaren menar att juristen har framställt en oriktig elektronisk handling i form av ett läkarintyg daterat den 7 april 2022 utvisande att han är under cancerbehandling. Handlingen var falsk och det fanns risk för att handlingen skulle uppfattas som äkta, framgår det av stämningsansökan.
”Brottet bör bedömas som grovt eftersom N.N åberopat handlingen i ansökan till regeringen om nåd avseende utdömt fängelsestraff. N.Ns agerande har därmed utgjort ett kvalificerat angrepp på rättsordningen. N.N begick gärningen med uppsåt”, skriver åklagaren i stämningsansökan.
Som bevis har åklagaren lämnat in fotografier på läkarintyget för att bevisa att det har påträffats hemma hos juristen i anslutning till hans dator. Av ett undersökningsprotokoll framgår det, enligt åklagaren att de elektroniska versionerna av läkarintygen tillverkats i datorn samt att e-post-identiteten kopplat till den påstådda läkaren varit aktiv i datorn samma dag som ansökan om nåd inkommer till Justitiedepartementet via e-post.
I målet finns även ett sakkunnigutlåtande för att bevisa att läkarintyget som påträffats hemma hos juristen är ett original med namnunderskrift utförd med penna.
Falsk skrivelse från Dina Försäkringar
Juristen åtalas även för urkundsförfalskning av normalgraden. Enligt åklagaren har juristen själv eller tillsammans och i samförstånd med annan framställt en oriktig elektronisk handling i form av en skrivelse från försäkringsbolaget Dina försäkringar där försäkringsbolaget utfäster sig att utifrån rättsskyddsförsäkring betala motpartens rättegångskostnad i ett pågående tvistemål.
”Juristen skapade på det sättet en falsk handling. Det hände mellan den 12 mars 2021 och den 30 april 2021. Juristens åtgärd innebar att det fanns risk för att handlingen skulle uppfattas som äkta”, framgår det av stämningsansökan.
Riskerar förlängt näringsförbud
Samtidigt har ytterligare ett åtal väckts av en annan åklagare. Det rör grovt skattebrott.
Enligt åklagaren har juristen som företrädare för sin juristbyrå lämnat oriktiga uppgifter till Skatteverket i bolagets skattedeklaration för perioden november 2021.
Den oriktiga uppgiften har bestått i att han låtit redovisa ingående moms med 225 000 kronor för högt belopp.
”Förfarandet har inneburit fara för att skatt och avgifter om sammanlagt 225.000 kronor undandras det allmänna eller felaktigt tillgodoräknas eller återbetalas till Bolaget eller annan”, framgår det av åtalet.
Åklagaren anser att brottet bör bedömas som grovt eftersom man använt falska handlingar och vilseledande bokföring.
Åklagaren yrkar att tingsrätten förlänger det redan beslutade näringsförbudet om fem år med tre år.
”Till grund för yrkandet görs gällande att N.N grovt åsidosatt sina skyldigheter i näringsverksamhet och därvid gjort sig skyldig till brottslighet enligt gärningspåstående, som inte är ringa”.
Medan åklagarna menar att juristen begått gärningarna med uppsåt förnekar juristen brott.
