Dagens Juridik har flera gånger rapporterat om de problem som många domstolar runt om i landet upplever när det gäller att rekrytera nya domare.
I en debattartikel i Svenska Dagbladet skriver kammarrättsrådet Mona Aldestam och rådmannen Cecilia Nermark Torgils om orsaken till att allt färre jurister dras till domarrollen – och vilka konsekvenser det kan få.
Enligt debattörerna kan rekryteringssvårigheterna dels förklaras av att lönerna inom domarkåren relativt sett är låga och att domarrollens status har minskat som följd av löneläget. Det handlar dock också om att domarrollen har förändrats i och med försöken att höja effektiviteten inom domstolsväsendet, anser de.
Artikelförfattarna menar att införandet av New Public Management i domstolsväsendet har haft negativa effekter när det kommer till arbetssituationen och vardagen för domare.
De skriver:
”Organisationsförändringarna har lett till att domaren alltmer övergått till att bli en kugge i en större beredningsorganisation. Den arbetsledande rollen har gått förlorad, vilket har inneburit att flexibiliteten och förutsebarheten i arbetet har minskat. Möjligheterna till inflytande över beredningen har också gått förlorad. Bristfälliga rutiner för beredningsarbetet har ibland medfört handläggningsmisstag som varit svåra att åtgärda när målet väl hamnat på domarens skrivbord. Det senare är problematiskt mot bakgrund av att det fortfarande är domaren som har det formella ansvaret för målets handläggning.”
För att attrahera de bästa till domarkåren bör därför flera förändringar genomföras, anser debattörerna. Dels handlar det om en god arbetsmiljö, med ”en rimlig arbetsbörda och goda möjligheter att styra och planera sitt arbete” och dels handlar det om att lönerna bör höjas för att motsvara arbetsgivarens kravspecifikation.
