Ärendet handlar i grund och botten om en stämningsansökan enligt reglerna om personligt betalningsansvar för styrelseledamöter enligt aktiebolagslagen.
”Styrelseledamoten” – som i själva verket visade sig vara styrelsesuppleant – bestred ansvar och yrkade i första hand att talan skulle ogillas på handlingarna och i andra hand att det skulle avvisas. Orsaken angavs vara att han aldrig hade varit styrelseledamot i det aktuella bolaget utan bara styrelsesuppleant. Han omfattades därför inte av bestämmelsen i aktiebolagslagen.
I samband med sitt yttrande yrkande han ersättning för rättegångskostnader med 20 000 kronor.
En tingsfiskal vid domstolen kontaktade motpartens ombud och bad om ett yttrande över styrelsesuppleantens uppgifter. Tingsfiskalen informerade samtidigt ombudet om att styrelsesuppleanten hade lämnat in ett yrkande på dittills 20 000 kronor i rättegångskostnader.
Detta resulterade i att stämningsansökan återkallades och att 5 000 kronor vitsordades av motparten för rättegångskostnader.
Tingsfiskalen skrev av ärendet och beslutade att ersättning för styrelsesuppleantens rättegångskostnader skulle betalas med 20 000 kronor. Av tingsrättens handlingar framgår inte att styrelsesuppleanten har fått någon möjlighet att yttra sig över motpartens återkallelse.
När JO granskade ärendet fick han också ta del av ett dokument som är rubricerat ”dom” och som ser ut som en fullständig dom där talan ogillas – någonting som enligt JO ”synes vara ett i något skede upprättat utkast till dom i målet”.
Tingsfiskalen skriver själv i ett yttrande att det är okänt för honom varför ett ”domskoncept” har expedierats till JO. Lagmannen Katarina Wingqvist-Ekholm skriver dock i sitt yttrande:
”Det tekniska missöde som skett i samband med expediering till JO i form av ett obsolet domskoncept kan jag bara beklaga. Samtliga befattningshavare, främst domare och notarier, har uppmärksammats på att arbetskoncept i målhanteringssystemet måste raderas när de inte längre är aktuella.”
Justitieombudsmannen Lars Lindström delar upp sin kritik mot tingsrätten i två delar.
I den första delen kritiserar han handläggningen av fallet eftersom styrelsesuppleanten aldrig fick möjlighet att komplettera sina yrkanden om ersättning för rättegångskostnader innan ärendet skrevs av. Han fick dessutom aldrig möjlighet att yrka att målet skulle prövas trots återkallelsen, vilket han hade laglig rätt till.
I den andra delen av kritiken, som handlar om det så kallade ”domkonceptet”, skriver JO:
”Det är naturligtvis oacceptabelt att tingsrätten expedierade ett domskoncept när JO begärde att få handlingar i målet och tingsrätten förtjänar kritik för det. Under senare tid har det hos JO förekommit klagomål av liknande slag när det gäller de allmänna domstolarna (JO:s dnr 4620-2011 och 5426-2011). Problemen sammanhänger med hur domstolarna har använt verksamhetsstödet Vera och jag sänder därför ett exemplar av detta beslut till domstolsverket för kännedom.”
Foto: Scanpix
