Två domare vid en tingsrätt i Stockholmsområdet åtalsanmäls av Statens ansvarsnämnd.
Domarna misstänks ha gjort sig skyldiga till tjänstefel när de lät en underårig person kvarbli i häktet utan att hålla förhandling – trots att tremånadersfristen överskridits.
Tingsrätten anmälde tre domare som vid olika tidpunkter ansvarat för frihetsberövandet av en underårig person som misstänkts för brott.
Anledningen var att häktningstiden för en misstänkt och senare åtalad person under arton år hade förlängts utan att någon häktningsförhandling hållits – trots att det gått över tre månader.
Försvaret medgav förlängning
Den underårige häktades den 8 mars i år och kom att omhäktas vid flera tillfällen.
Den 27 maj begärde åklagaren förlängd åtalstid till den 10 juni, alltså senare än tre månader efter det första häktningsbeslutet. Enligt åklagaren förelåg synnerliga skäl för att överskrida tidsfristen på tre månader.
Den underåriges advokat fick åklagarens framställan skickad till sig och medgav den. Samma dag fattade en rådman beslut om fortsatt häktning och förlängd åtalstid – ett beslut som fattades på handlingarna utan att förhandling hölls.
Den 10 juni, när sista dagen för häktningsförhandling passerat, begärde åklagaren på nytt om förlängd åtalstid till den 12 juni. Även denna gång medgav försvararen framställan – och även denna gång beslutade tingsrätten om fortsatt häktning på handlingarna.
Den 12 juni väckte åklagaren åtal.
Upptäcktes av ansvarige domaren
Åtta dagar senare, den 20 juni, upptäckte domaren som var ansvarig för fristmålen på avdelningen att hennes kollegor missat att hålla häktningsförhandling trots att tremånadersfristen överskridits.
Tingsrätten kallade då till häktningsförhandling och en av de domare som tidigare fattat beslut om häktning beslutade att den underårige skulle kvarbli i häkte.
Den 24 juni, inför den planerade huvudförhandlingen, uppmärksammade den ansvarige domaren i målet att häktningsförhandling inte hade hållits inför överskridande av tremånadersfristen. Hon beslutade då att häva häktningen.
Två av tre anmälda åtalsanmäls
Enligt Statens ansvarsnämnd, som framhåller att det rör sig om ingripande tvångsmedel avseende en underårig person, har underlåtenheten att hålla häktningsförhandling inneburit att den häktade ”undandragits en central och i lag uttryckligen angiven processuell rättighet”. Detta även om hans försvarare medgett fortsatt häktning vid två tillfällen. Nämnden konstaterar också att prövningen om ifall synnerliga skäl förelegat för förlängning endast gjorts vid ett tillfälle.
Den domare som fattat beslut om överskridande av tremånadersfristen utan förhandling, samt den domare som underlåtit att uppmärksamma kollegans misstag och läkt bristen kan, enligt nämnden, anses vara skäligen misstänkta för att ha gjort sig skyldiga till tjänstefel. De åtalsanmäls därför.
Den domare som ansvarade för fristmålen, och uppmärksammade sina kollegor på att de missat att hålla förhandling, åtalsanmäls inte.
