Therese Enarsson vid Umeå Universitet har i en avhandling studerat hur brottsoffers rättigheter regleras i lag och hur de integreras och överensstämmer med andra bestämmelser och principer i rättsväsendet.
Avhandlingen kopplar det till de politiska krav som riktats mot rättsväsendet under 2000-talet om att brottsoffers rättigheter behöver stärkas. Brottsoffer har rätt att informeras om det egna ärendet genom rättsprocessen enligt lagstiftningen.
Therese Enarsson menar dock att detta varierar från fall till fall.
– Hur och i vilken utsträckning detta sker beror i många fall på hur framför allt polis och åklagare, men även personalen vid domstolarna, väljer att agera. Till exempel kan det bero på i vilken utsträckning de samordnar arbetet emellan sig när de lämnar information till brottsoffer, säger hon.
I avhandlingen framkommer att brottsoffers rätt till ett gott bemötande och en rättsprocess där rättskedjan samverkar är vagt reglerat i lag.
Detsamma gäller för de politiska kraven på aktörerna att förbättra bemötandet av brottsoffer och samverka i brottsofferarbetet. Dessa klargör inte närmare hur arbetet med är tänkt att fungera i det faktiska brottsofferarbetet.
– Sådan vaghet kan å ena sidan leda till ökad flexibilitet, men kan å andra sidan leda till svårigheter med att införliva kraven i det praktiska brottsofferarbetet, säger Therese Enarsson.
Hon pekar på att det för rättsväsendets aktörer kan vara problematiskt att tolka vaga krav, som hur de ska bemöta brottsoffer på ett tillfredsställandet sätt i en redan resurspressad organisation eller i förhållande till kravet på att behandla parterna objektivt.
– Förekomsten av lokala skillnader i brottsofferarbetet är därför trolig, vilket kan påverka det faktiska stöd som enskilda offer får tillgång till.
Therese Enarsson tog sin juris kandidatexamen 2008 och är sedan dess anställd på Umeå universitet.
Foto: Umeå Universitet
