En delägare i ett oskiftat dödsbo frias av Högsta domstolen för vapenbrott sedan han innehaft en startpistol från den avlidne.
HD framhåller att Polismyndigheten inte har beslutat att delägaren ska lämna in pistolen för inlösen eller förvaring inom viss tid på det sätt som föreskrivs i vapenlagen.
Målet gäller tillämpningen av regleringen kring dödsbos innehav av vapen i vapenlagen. Den fråga som Högsta domstolen nu tagit ställning till är om straffbestämmelsen med hänsyn till den straffrättsliga legalitetsprincipen – ska tolkas på det sättet att en person som förvaltar ett dödsbo där ett skjutvapen ingår kan straffas för vapenbrott, även om inte Polismyndigheten har beslutat att vapnet ska lämnas.
Dömdes i Hovrätten
Tingsrätten frikände den 25-årige dödsbodelägaren som är son till den avlidne, eftersom han inte handlat med uppsåt eller av oaktsamhet. Hovrätten ändrade tingsrättens dom och dömde mannen för oaktsamt vapenbrott till villkorlig dom med samhällstjänst 50 timmar.
I vapenlagen finns ett undantag som innebär att skjutvapen och ammunition som ingår i ett dödsbo utan särskilt tillstånd får innehas av den som har tagit hand om boet till dess egendomen har överlåtits till någon som är berättigad att inneha den eller egendomen ska överlämnas.
Om skjutvapen eller ammunition ingår i ett dödsbo, får Polismyndigheten besluta att egendomen tills vidare ska förvaras av myndigheten eller någon annan som myndigheten anvisar, när det finns särskild anledning till det. Den som har hand om boet är i så fall skyldig att efter Polismyndighetens beslut lämna vapnen och ammunitionen till den som ska förvara egendomen..
Högsta domstolen kommer inledningsvis fram till att undantaget i vapenlagen gäller även vapen som den avlidne inte haft tillstånd att inneha.
Av ordalydelsen framgår att rätten att utan särskilt tillstånd inneha ett skjutvapen som ingår i ett dödsbo upphör först efter det att Polismyndigheten har beslutat om att vapnet ska lämnas in och beslutet inte följs.
Med hänsyn till den försiktighet som ska iakttas vid tolkning av straffbestämmelser, kan, menar HD, ett innehav av skjutvapen för ett dödsbos räkning inte bedömas som otillåtet, om inte Polismyndigheten först har fattat beslut. Det går alltså inte att i ett straffrättsligt sammanhang tolka bestämmelserna på sådant sätt att ett innehav av ett vapen för ett dödsbos räkning skulle bli otillåtet och därmed kunna grunda ansvar för vapenbrott enbart utifrån den förutsättningen att inlösen inte har skett senast ett år från det att den ursprunglige innehavaren avled.
HD:s konstaterar att Polismyndigheten inte har beslutat att 25-åringen ska lämna in pistolen för inlösen eller förvaring inom viss tid på det sätt som föreskrivs i vapenlagen. Det förhållandet att den avlidne saknade innehavstillstånd för pistolen inverkar inte på rätten för dödsboet att utan särskilt tillstånd inneha denna. 25-åringens innehav av pistolen för dödsboets räkning är därför inte straffbelagt. Han ska därmed frikännas.
Med hänsyn till utgången i skuldfrågan ska yrkandet om förverkande av den beslagtagna pistolen ogillas och beslaget hävas.
Två justitieråd är skiljaktiga beträffande motiveringen. (Blendow Lexnova)
