En man född 1917 och en kvinna född 1931 levde som sambor i en bostadsrättslägenhet på Östermalm i Stockholm. Båda två avled i oktober 2007. Dödsboet efter mannen har nu väckt talan mot dödsboet efter kvinnan och yrkat att paret var samfällt ägare av bostadsrätten.
Dödsboet efter mannen menade att det fanns ett anspråk på grund av dold samäganderätt. Paret hade blivit sambor i slutet av 70-talet då mannen flyttade in hos kvinnan i den nu aktuella lägenheten. År 1981 omvandlades hyresrätten till bostadsrätt och paret förvärvade då denna gemensamt även om endast kvinnan antecknades som innehavare. Det var dock mannen som finansierade förvärvet och det var också han som betalade avgifterna till föreningen.
Dödsboet efter kvinnan menade att paret inte blev sambor förrän år 2002, att kvinnan ensam förvärvat bostadsrätten och att hon vid sin bortgång var ensam ägare. Det vitsordades dock att mannen stod som låntagare av det lån om 172 600 kronor som tagits för köpet av bostadsrätten samt att han betalat avgifterna till föreningen. Kvinnan hade dock överfört motsvarande belopp till mannen.
Tingsrätten fann att lånet mannen tog för att förvärva lägenheten innebar en presumtion för att han var ägare till bostadsrätten. Då dödsboet efter kvinnan inte visat annorlunda biföll tingsrätten dödsboet efter mannens talan.
En rådman var dock skiljaktig och menade att mannen inte förvärvat dold samäganderätt till bostadsrätten varför han ville ogilla käromålet.
Hovrätten konstaterar att den person som formellt framstår som ägare som huvudregel även får antas vara dess verkliga ägare. Den omständigheten att en annan person tillskjutit medel för hela eller större delen av köpeskillingen för inköpet av bostadsrätten kan, enligt hovrätten, inte i sig innebära något undantag från huvudregeln.
Hovrätten finner därefter att dödsboet efter mannen visat på omständigheter som talar för att förvärvet av bostadsrätten skedde för gemensamt bruk och att mannen dessutom lämnat ekonomiskt bidrag till köpet. Hovrätten konstaterar dock att mannen under sin levnadstid inte gjort samägande gällande vilket talade emot att en gemensam partsavsikt avseende samägande förelåg.
Sammantaget anser nu hovrätten att utredningen i målet inte är sådan att det kan anses visat att paret vid tidpunkten för förvärvet avsåg att de skulle äga bostadsrätten gemensamt. Med ändring av tingsrättens dom ogillar därför hovrätten dödsboet efter mannens talan.
