En man dömdes till ett långt fängelsestraff i tings- och hovrätt.
En viktig del av bevisningen kom från så kallade krypterade Anom-chattar.
Nu har mannen överklagat till Högsta domstolen, och lämnat in ett rättsutlåtande avseende Anom.
– Åtgärderna har varit olagliga, menar Simon Andersson, docent i processrätt.
En man i 35-årsåldern dömdes i såväl tingsrätten som i hovrätten för grovt narkotikabrott till sju års fängelse. En viktig del av åklagarens bevisning har kommit från krypterade Anom-chattar.
Nu har den dömde mannens försvarare överklagat domen till Högsta domstolen där han, med hjälp av ett rättsutlåtande från en docent i processrätt, yrkar att Anom-bevisningen ska avvisas.
Skadestånd i anledning av brott – tankar och tips
Skadeståndstalan blir ofta styvmoderligt behandlad när den förs inom ramen för en brottmålsprocess. Den del av huvudförhandlingen som ägnas åt det enskilda anspråket är liten och den argumentation som förs sparsmakad, trots att skadeståndet kan vara det viktigaste i vissa mål. Det menar Erik Holm och Solveig Sörlien, som mot bakgrund av praxis ger sin syn på frågor rörande bland annat grunden för talan samt bevisbörda och beviskrav som kan vara bra att fundera kring när skadeståndstalan förs i samband med åtal för brott.
Skillnad mellan Encro och Anom
Docenten i processrätt, Simon Andersson, ställer sig i rättsutlåtandet tveksam till att domstolarna valt att värdera Anom-bevisningen på samma sätt som gjorts med Encrochat – trots ”betydelsefulla skillnader” tjänsterna emellan. Han pekar på att svenska åklagare i detta fall inte begärt att få ta del av meddelanden som funnits lagrade på en server i utlandet, utan att det som skrivits av svenska personer kopierats och lästs av i realtid för att sedan föras över löpande till svensk polis.
Enligt Andersson skulle svensk polis behövt ett beslut om hemlig dataavläsning för att kunna agera på samma sätt som FBI gjort i fallet med Anom. En förutsättning för att ett sådant ska kunna fattas är dock att en förundersökning har inletts samt att någon skäligen kan misstänkas för brott. Så har inte varit fallet och misstanken mot den dömde mannen i det aktuella målet uppkom efter att kommunikationen avlästs. Detta innebär att svenska myndigheter inte haft lagliga möjligheter att – utan utländsk inblandning – avläsa kommunikationen på det sätt som skett.
De amerikanska myndigheter som dekrypterat och avläst Anom-kommunikationen har gjort det på ett sätt som, enligt Andersson, utgör hemlig dataavläsning i Sverige – utan att ha ansökt om tillstånd för detta, vilket gör att åtgärderna varit olagliga. Enligt Andersson har också åtgärderna inneburit att skyddet 2 kap. 6 § regeringsformen för integritetsintrång mot det allmänna kränkts – trots att informationen kan ha befunnit sig i utlandet vid dekrypteringen samt att FBI tagit initiativ och genomfört avläsningen.
Lyfter frågan om brottsprovokation
I rättsutlåtandet skriver Andersson att bevisning från Anom, mot bakgrund av Europadomstolens praxis avseende olagligt framtagna bevis, inte får vara den enda bevisningen för en fällande dom.
Han lyfter också frågan om brottsprovokation och pekar på att FBI genomfört en så kallad ”fishing expidition” när man aktivt försökte sprida Anom-tjänsten till kriminella personer ”i hopp om att den skulle användas för att kommunicera om brott”. FBI har därför, i fall där tjänsten använts i just detta syfte, gett personerna ett brottsverktyg och det ankommer därför på åklagaren att bevisa att brottet skulle ha begåtts även utan tillgången till Anom.
I rättsutlåtandet pekar Andersson också på att även om den nu aktuella mannen skulle dömas för brottet – med stöd av olaglig bevisning – så bör detta beaktas vid påföljdsbestämningen.
