Diskrimineringsombudsmannen, DO, beskriver i en färsk rapport romerna som en utsatt grupp som inte får tillräcklig tillgång till sina rättigheter. DO påpekar också i rapporten att diskriminering är en del av vardagen för romer i Sverige.
Romer räknas till en av Sveriges fem nationella minoriteter och har därmed rätt till modersmålsundervisning och kontakt med sin lokala myndighet på sitt eget språk. Europarådet anser dock inte att Sverige lever upp till dessa krav och har därför riktat kritik mot Sverige.
För att minska diskrimineringen av romer måste förändringar ske på kommunal nivå menar Heidi Pikkarainen, utredare på DO.
– Lokala aktörer, som myndigheter och kommuner, måste ta ansvar för att romerna inte utsätts för diskriminering. Det är på kommunal nivå som många av rättigheterna förverkligas. Det är det vi ser som nästa steg, säger han till Svenska Dagbladet.
Mellan 2004-2010 inkom 230 anmälningar till DO gällande diskriminering mot romer. 2009 trädde en lagändring i kraft som medförde att diskrimineringslagen även kom att omfatta offentliganställda i deras kontakter med allmänheten. Före lagändringen omfattades rättsväsendet inte av diskrimineringslagen vilket gjorde det svårt för DO att utreda anmälningar som handlade om diskriminering i rättsprocessen.
Enligt en studie gjord av Brottsförebyggande rådet, Brå, 2008 är romer de som har det svårast i mötet med rättsväsendet eftersom det finns en förutfattad mening om romer som kriminella.
DO anser att det finns anledning att se över gällande lagstiftning kring diskriminering inom rättsväsendet och att fler fall av diskriminering måste upp i rätten.
– Det är oerhört allvarligt om man i rättsprocesser utsätts för diskriminering eftersom det är en så central del för allas lika rättigheter. Vi behöver titta mer på vad romer anmäler för diskriminering inom rättsväsendet, på vilket sätt lagen skyddar mot det och vad som behöver förstärkas, säger Heidi Pikkarainen till Svenska Dagbladet.
