Kvinnan sökte ett jobb som installatör, men blev bortsållad med motiveringen att arbetet var för fysiskt krävande för kvinnor.
Diskrimineringsombudsmannen (DO) väckte talan i Arbetsdomstolen för kvinnans räkning. Arbetsgivaren svarade inte på Arbetsdomstolens föreläggande, vilket ledde till att Arbetsdomstolen meddelade en tredskodom mot bolaget. Nu begär DO att tredskodomen undanröjs.
Vid fyra tillfällen hade kvinnan sökt arbete hos en arbetsgivare – vid det sista tillfället fick hon besked via e-post att arbetsgivaren hade gått vidare med en manlig sökande. Arbetsgivaren skrev i mejlet att han inte kände till någon kvinna som jobbade i branschen, eftersom arbetet är mycket fysiskt krävande. Det framgick vidare att det var skälet till att arbetsgivaren i stället hade anställt en man.
Det var i slutet av april som DO lämnade in en stämningsansökan till Arbetsdomstolen och begärde att bolaget skulle betala 100 000 kronor i diskrimineringsersättning till den diskriminerade kvinnan.
Vad händer med lönetransparensdirektivet?
Den 7 juni 2026 ska lönetransparensdirektivet vara genomfört i EU:s medlemsländer, men Sverige försöker skjuta fram datumet och omförhandla direktivet. Vad beror detta på, och går det ens att göra ? Tommy Iseskog redogör dels för regelverket, dels för förslagen i den redan presenterade lagrådsremissen – gällande exempelvis information om ingångslön, lönekriterier och lönekartläggning, respektive skärpta sanktionsregler samt förbud mot att fråga arbetssökande om lön hos tidigare arbetsgivare.
Tredskodom
Arbetsdomstolen meddelade tredskodom mot bolaget den 21 juni. I tredskodomen konstaterar Arbetsdomstolen att kvinnan har rätt till diskrimineringsersättning, men att den ersättning som DO begär ”klart överstiger de belopp som vanligen tillämpas i Arbetsdomstolen”.
Genom domen tillerkände Arbetsdomstolen kvinnan 75 000 kronor i diskrimineringsersättning.
– Det är förstås mycket positivt att Arbetsdomstolen fastställer att kvinnan har rätt till en diskrimineringsersättning, men det sätt som Arbetsdomstolen handlagt ärendet och resonerar i sina domskäl brister, säger Karin Ahlstrand Oxhamre, enhetschef på DO.
Nödgade att agera
DO förklarar att Arbetsdomstolen dömer i ärenden rörande diskrimineringstvister i arbetslivet som första och sista instans. Det gör att DO inte kan överklaga de domar som Arbetsdomstolen meddelar.
”I detta fall är det också fråga om en tredskodom. Eftersom DO har fått delvis bifall till sin talan är DO vinnande part. Det gör att DO inte har någon möjlighet att angripa domen på annat sätt än att göra en ansökan om resning till Högsta domstolen”, skriver DO i ett pressmeddelande.
– När vi läser domen får vi intrycket av att Arbetsdomstolen tillämpar fasta schabloner vid bestämmande av diskrimineringsersättning i arbetstvister. En sådan rättstillämpning strider bland annat mot våra unionsrättsliga åtaganden. Vi känner oss därför nödgade att agera mot domen, säger Karin Ahlstrand Oxhamre.
