Hooshang Bazrafshan, mångfaldsspecialist vid Uppsala universitet, har granskat statistik över antagna vid Uppsala universitet våren 2011. Siffrorna visar på stora skillnader i mångfald mellan de olika institutionerna. Han tror att unga med utländsk bakgrund kanske väljer bort juristprogrammet för att rättsväsendet ser ut som det gör.
-De blivande studenterna tar nog det säkra före det osäkra och överväger sina möjligheter till jobb. Kanske tror de att de har bättre möjligheter till jobb som ingenjör än som jurist på grund av att till exempel Nokia och Ericsson nått en utvecklingsgrad där de inte bryr sig så mycket om etnicitet och kön, säger Bazrafshan.
-Det kan man märka utifrån hur det ser ut på deras arbetsplatser. Inom rättsväsendet ser det annorlunda ut. Det finns inte så många afrikanska domare, fortsätter han.
Enligt Bazrafshan krävs det två steg för att öka mångfalden. Man måste locka till sig studenter och sedan bemöta dem på rätt sätt.
På Vinge arbetar man aktivt med att motverka snedrekryteringen till juristutbildningen. Arbetet inleddes för tio år sedan då Advokatsamfundet konstaterade att få medlemmar i samfundet hade utländsk bakgrund. På Vinge bestämde man sig då för att se hur det såg ut i juristbranschen i stort.
-Resultatet blev en rapport som visade att det i princip inte fanns några åklagare, advokater eller domare med utländsk bakgrund. Då måste det ju vara något fel, eftersom det ser annorlunda ut i Sverige i stort, säger advokat Olof Jisland, delägare på Vinge.
Han menar att man riskerar förtroendet för en rättsapparat om den ser annorlunda ut än befolkningen i övrigt.
Efter rapporten inledde Vinge ett samarbete, som fortfarande pågår, med fem gymnasieskolor. Däribland Angeredsgymnasiet och Ross Tensta gymnasium.
-Vi deltar i olika studievägledningssammanhang och försöker förmedla att juristprogrammet är ett bra val. Vi försöker inspirera eleverna genom att visa på vilka jobb man kan få och deltar även i undervisningen på olika sätt, berättar Jisland.
Eleverna på gymnasieskolorna får också, med hjälp av Vinge, besöka olika juridiska arbetsplatser, som Vinges eget kontor. Där har de också möjlighet att göra praktik om de tilldelas Advokatfirman Vinges juridikstipendium.
-Det är elever på skolorna som sökt in på juristprogrammet som kan få stipendiet. Stipendiaterna får en slant, en mentor hos Vinge och en garanterad praktikplats på Vinge när de läst tre år på utbildningen.
Jisland betonar att alla elever på skolorna kan komma ifråga för stipendiet.
-Vi har även delat ut stipendiet till elever som till synes inte har utländsk bakgrund.
Andelen studenter med utländsk bakgrund inom humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen vid Uppsala universitet är betydligt lägre än inom andra ämnen – 16 procent att jämföra med till exempel 30 procent på de medicinska utbildningarna.
-Det innebär en underrepresentation med 40 procent jämfört med samhället i övrigt. Representationskvoten blir 0.6. Där är alltså kvoten av andelen studenter med utländsk bakgrund och andelen med utländsk bakgrund i stort i åldersgruppen 20-39 år. Hade kvoten varit 1 hade man kunnat säga att utbildningen var representativ, förklarar Bazrafshan.
Vilka problem tror du den här underrepresentationen kan skapa, vad gäller juristprogrammet?
-För Sverige som en representativ demokrati är det jätteviktigt att rättsväsendet representerar den mångfald som finns i samhället, för att det ska kunna hållas samman och utvecklas, säger Bazrafshan.
-Det finns alltid farhågor om att vissa grupper ska exkluderas från den offentliga verksamheten, som ju också finansieras av offentliga medel, fortsätter han.
Bazrafshan tror att det är bra att göra som Vinge gör, att försöka söka upp underrepresenterade grupper för att minska snedrekryteringen.
-Men man kan också använda andra kanaler för att informera. Till exempel annonsera i tidningar eller på hemsidan på andra språk.
Men om man ska plugga juridik är väl en förutsättning att man förstår svenska?
-Jo, men jag menar inte att det är för att de inte kan svenska, utan för att visa att man välkomnar. Sedan är det viktigt att anpassa miljön på universitetet och på arbetsplatser.
På Uppsala universitet har man på vissa institutioner märkt att andelen avhopp minskat sedan man infört ett särskilt introduktionsprogram. Programmet handlar om att förändra arbetssättet och bemötandet av studenterna. Till exempel genom att ta bort krångliga ord och förkortningar som kanske var självklara för de anställda på universitetet.
Det är viktigt att få alla att känna sig välkomna, menar Bazrafshan.
– Det handlar inte bara om etnisk bakgrund utan också om social. Kommer man från en viss bakgrund har man mycket med sig gratis. Kanske koder, kläder eller språk. Det är viktigt att inte skrämma bort personer från annan bakgrund.
