Samtyckesutredningen, som tagits fram av Madeleine Leijonhufvud på uppdrag av miljöpartiet, presenterades i dag på miljöpartiets kansli. Utredningen är ett förslag på hur svensk våldtäktslagstiftning ska utformas för att uppfylla Europakonventionens krav på skydd mot den sexuella integriteten.
Vad är då problemet med dagens lag?
– Att det krävs våld, hot eller hjälplöst tillstånd för att det ska vara förbjudet att ha sex med den som fyllt 15 år. I verkligheten reagerar många i en övergreppssituation på ett sätt som inte gör våld eller hot nödvändigt, och detta utan att vara i lagens mening ”hjälplösa”, säger Madeleine Leijonhufvud.
En av Samtyckesutredningens experter, docent Lotti Helström vid Akutmottagningen för våldtagna kvinnor på Södersjukhuset i Stockholm, beskriver det tillstånd en kvinna kan hamna i under en våldtäktssituation så här:
– Den vanligaste reaktionen är ”spela död”-reflexen, som på engelska kallas passiv coping eller frozen fright. Denna reflex vilket är mycket viktig för oss och rättsväsendet att känna till, eftersom varken kvinnorna själva eller omgivningen annars begriper varför de inte gjort mera motstånd.
Under denna passiva coping sker det kroppsliga reaktioner som gör att kvinnan kan uppleva att hon dör, puls och tryck sjunker, hon kan inte röra sig och inte tala, och få kvävningskänslor, säger Lotti Hellström.
– Denna situation täcks inte av dagens våldtäktslag. Europadomstolen hade redan före den senaste svenska lagändringen tagit fasta på det här förhållandet och tolkat konventionens artikel 8 om skydd för den personliga integriteten så att medlemsländerna måste kriminalisera och effektivt lagföra ”any non-consensual sexual act”.
Hur gör vi då?
– Mitt förslag är att renodla sexualbrottet och utforma det så att det är straffbart att ha sex med någon som inte frivilligt deltar. Brottet mot den sexuella integriteten görs till ett separat brott, och våld eller hot som medel för eller effekt av ett sådant brott bedöms enligt de bestämmelser vi har om sådant i vår brottsbalk.
En ny sexualbrottslagstiftning kan enligt Madeleine Leijonhufvud bidra till normbildning och påverka attityder.
– Det är uppenbart att det behövs i dagens Sverige. På sexuallivets område är vi knappast det jämställda land som vi berömmer oss om att vara, säger hon.
Lagen måste ändras, och vi kan inte gärna vänta så länge som det nu visat sig att regeringen avser, säger Madeleine Leijonhufvud.
– Den utredning som den nyligen tillsatt har tid på sig till november 2010. Sedan skulle följa sedvanlig remissbehandling etcetera och vi skulle få vänta många år på en ny lag. Det duger inte, säger Madeleine Leijonhufvud.
Johanna Haddäng
