Initialt började projektet med mer allmänna frågeställningar kring ekonomisk och organiserad brottslighet men dessa konkretiserades till att handla om smugglingsbrott och smugglingsrelaterade skattebrott.
– Smugglingsbrotten har potential att räknas till organiserade brott medan skattebrotten normalt räknas till ekonomiska brott, berättar Sjöstrand.
In sin avhandling, Smugglingsbrott som ekonomisk och organiserad brottslighet – Rättspolitik, rättsregler och rättstillämpning, presenterar Sjöstrand dels de regler som gäller för skatte- och smugglingsbrott vilka begås i samband med gränsöverskridande varutransaktioner och dels svenska domstolsavgöranden relaterade till dessa brott.
Den rättspolitiska debatten kommer inte till direkt uttryck i domarna
– Trots att den rättspolitiska debatten, kring organiserad brottslighet och ekonomiska brott, kommer till uttryck i lagens förarbeten kommer den inte till uttryck i domarna, säger Sjöstrand.
Dock menar hon att detta inte är ett tecken på att organiserad brottslighet inte finns. Snarare visar det på att domstolarna endast fullgör sin uppgift vilken är att bedöma om åklagarens gärningsbeskrivning av en enstaka gärning är styrkt. Domstolen bedömer inte om ifrågavarande gärning återfinns i något särskilt sammanhang.
En mer verklighetsanpassad terminologi för brotten
– För det fall man skulle vilja förändra situationen angående debattens synlighet i domskälen, kan åtgärder såsom en ändrad ansats vid förundersökning och åtal vidtas eller en ändrad regel om försvårande omständigheter införas. Dessutom skulle en alternativ terminologi kunna införas vilken skulle kunna användas som arbetsredskap, konstaterar Sjöstrand.
Sjöstrand föreslår termen ”Mer organiserad brottslighet” vilket är ett begrepp som hon menar skulle omfatta både ekonomisk och organiserad brottslighet samt även den närliggande brottslighet som inte kvalificeras under de givna kategorierna men som är mer kvalificerad än vardagsbrott.
Åsa Persson
