Den 1 januari 2007 trädde lagen om genetisk integritet i kraft. Den uppföljning av lagen som Socialstyrelsen gjort visar på flera brister gällande integritetsskyddet för försäkringstagare. Enligt lagen kan försäkringsbolag nämligen inte bara begära in genetisk information från undersökningar som utförts inom hälso- och sjukvården, utan även spara dessa för evig tid – oavsett om någon försäkring tecknats eller ej.
Innan lagen trädde i kraft, reglerades rättsområdet av ett avtal mellan staten och Sveriges Försäkringsförbund. Avtalet innehöll bland annat regler om försäkringsbolagens möjligheter att efterfråga viss genetisk information om en särskilt angiven sjukdom – Huntingtons – i samband med att en kund skulle teckna en individuell personförsäkring.
Numera beaktas, utöver Huntingtons sjukdom, till exempel även Alzheimers sjukdom, ärftlig bröstcancer, ovarialcancer, högt BMI, högt blodtryck och diabetes vid tecknandet av försäkringar.
– Även faktorer som ålder, yrke, fritidssysselsättning, rökning, missbruk, bostadsort, eventuell sjukdoms svårighetsgrad, risksumma och ekonomisk utredning väger tungt i bedömningen, skriver projektgruppen, som bland annat bestått av Katrin Ekström, Pål Resare och Pieter Langlet på Socialstyrelsens Hälso- och sjukvårdsavdelning.
Så kallad genetisk undersökning inom hälso- och sjukvården och inom medicinsk forskning syftar till att ge information om en individs arvsmassa; till exempel om en person har en ärftlig sjukdom, och hur stor sannolikhet det är att person kommer att utveckla den aktuella sjukdomen. Till genetisk information räknas inte upplysning om den undersöktes aktuella hälsotillstånd.
En genetisk undersökning som inte utförs av hälso- och sjukvården faller däremot – än så länge – utanför lagen. Syftet med detta undantag uppgavs vara att ett skydd även för dessa tester skulle kunna äventyra människors tillit till hälso- och sjukvården och till medicinsk forskning.
– Men dessa kommersiella självtester på internet har på senare tid blivit allt mer populära. Sannolikheten är stor att denna icke kontrollerade typ av försäljning kommer att öka. Därför är det angeläget att definitionen av ”genetisk undersökning” snarast vidgas till att även omfatta självtest av arvsmassan och sådana tester och undersökningar som utförs utanför hälso- och sjukvården, är en av de slutsatser som dras i utredningen.
Enligt lagen om genetisk integritet får försäkringsbolagen efterfråga all genetisk information inför tecknandet av individuella personförsäkringar i de fall försäkringsbeloppet överstiger 30 prisbasbelopp respektive fyra prisbasbelopp per år vid periodisk ersättning; under förutsättning att försäkringstagaren är över 18 år. Prisbasbeloppet för år 2008 är 41 000 kronor.
Johanna Haddäng
