Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

DEBATT: ”Så missbrukas GDPR-sekretessen av myndigheter”

Nyheter
Publicerad: 2020-09-16 11:10

DEBATT – av Peter Jonriksson, adjunkt, Mikael Gulliksson, lektor, Per Mattsson, adjunkt och Per Hagström, journalist och jurist.

Svenska myndigheter använder i stor utsträckning GDPR-sekretess för att
hemligstämpla data och handlingar som borde varit offentliga.
Kammarrätterna ger bakläxa på sekretessen i 70 procent av fallen. Det visar en ny undersökning från Mittuniversitetet.
Orsakerna tycks vara en kombination av tjänstemännens okunskap, ovilja och en
lagstiftning som inte hänger med i digitaliseringen.

Lärare i journalistik vid Mittuniversitetet har granskat samtliga domar, åren 2017 och 2019, där kammarrätterna har prövat myndigheters beslut om sekretess enligt 21 kap. 7 § OSL (den paragraf som hänvisar till GDPR). I 23 av 33 domar underkändes sekretessen. Alltså bakläxa i 70 procent av fallen.
Intervjuer gjordes också med ett urval av parterna i målen.

En medborgare, en journalist och en företagare, liksom flera myndighetsrepresentanter, fick möjlighet att kommentera domskäl och hanteringen av sina ärenden.
Företagaren räknar numera kallt med en omgång i domstol för att överhuvudtaget kunna få del av myndigheters digitala sammanställningar och data.
Journalisten utgår från att vissa myndigheter av princip inte lämnar ut efterfrågade data innan kammarrätten sagt sitt.
Medborgaren vittnar om hur myndigheten konstruerat skäl för att slippa lämna ifrån sig data och beskriver en ojämlik process där hon punkt för punkt tvingats motbevisa vad myndigheten påstått.

Intervjuer med de som författat myndigheternas yttrande till kammarrätterna tyder på att man i osäkra lägen ser sekretess som det bästa alternativet. En av de intervjuade myndighetsrepresentanterna uttryckte det så här:
”…om jag lämnar ut en handling som innebär skada för en enskild…, det går inte att reparera i efterhand, medan om jag har gjort fel så okej, det får väl bli en JO-anmälan då, men det är inte värre än så.”

Vår undersökning visar också att myndigheter har tillämpat GDPR-sekretess när uppgifter har begärts ut för journalistiska ändamål – vilka är helt undantagna från GDPR. En felaktig tillämpning här ger stora konsekvenser för insynen i våra myndigheter.
Vårt samlade intryck är att kammarrätterna slentrianmässigt belastas med
offentlighetsärenden som borde ha avgjorts på rätt sätt redan på myndighetsnivå. Det kräver kompetens, tid och pengar för den som vill driva sin sak vidare i domstol. Okänt är antalet medborgare, journalister och entreprenörer som haft rätten på sin sida men inte orkat eller haft kunskaperna.

Mittuniversitetets undersökning ger därmed stöd för det som debattörer och experter framfört i andra sammanhang (exempelvis i DN (24/8) – Svenska myndigheter strävar ofta, medvetet eller omedvetet, efter att inte lämna ut handlingar och data. Man använder lagens olika delar för att fördröja eller försvåra allmänhetens tillgång till information.
Den 15 september föreslår ”Öppna data-utredningen” (I 2019:01) åtgärder för ”bättre förutsättningar för tillgång till och vidareutnyttjande av öppna data och offentlig digital information”. Svensk lagstiftning ska därmed anpassas till EU:s nya PSI-direktiv.

Vi anser att offentlighetsprincipen måste stärkas i en digital samtid. Det är grundläggande.
Ny lagstiftning som PSI-lagen måste respektera intentionerna i grundlagen.
Hänskjutning till kammarrätt får inte vara en myndighetsmetod att försvåra insyn och vidareutnyttjande av data och handlingar.
PSI-lagen bör förses med en snabb och enkel process för att begära ut data.
Vare sig utredning eller lagstiftare kan undvika dessa grundfrågor. Undantag och juridiska teknikaliteter får inte forsatt gälla framför det som stadgas i grundlag.

Fakta:
GDPR-sekretess: Enligt 21 kap. 7 § OSL gäller sekretess för personuppgift, om det kan antas att uppgiften efter ett utlämnande kommer att behandlas i strid med dataskyddsförordningen, GDPR.
PSI-lagen (2010:566): Överför det så kallade PSI-direktivet (EU) till svensk rätt. Lagen avser främja utvecklingen av en informationsmarknad genom att göra det lättare för enskilda att använda information som tillhandahålls av myndigheter.


Dela sidan:
Skriv ut:

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se
Kommentarer
Håll dig till ämnet i artikeln du kommenterar och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och för berörda personer i artikeln. Inlägg som vi bedömer som olämpliga kommer tas bort.