DEBATT/REPLIK – av David Frydlinger, advokat och delägare på advokatfirman Lindahl
”PUL-tåget går nu” påstods på denna debattsida den 22 september 2015. Artikeln var förstås främst ett nästan uppfriskande oförblommerat försök att sälja rådgivning genom att ingjuta oro.
Trots det finns det anledning att bemöta artikeln, om inte annat för att det finns alldeles för lite debatt om de personuppgiftsrättsliga frågorna i Sverige idag. Om man liknar PUL vid ett tåg som man måste hinna med för att inte bli fattig så saknar man nämligen enligt min mening förståelse för både personuppgiftsrätten och dess egentliga företags- och samhällsekonomiska betydelse.
Personuppgifter är data. I informationssamhället och den så kallade nya ekonomin är data den nya oljan. Värdet av data i form av personuppgifter växer exponentiellt varje år, vilket bland andra Boston Consulting Group har visat i ett antal studier.
Personuppgifter om människors hälsa kan effektivisera och förbättra sjukvårdens resultat. Personuppgifter om människors köpvanor kan generera intäkter genom att öka avsättningen av varor och tjänster. Personuppgifter om anställda kan hjälpa företag att organisera sin verksamhet, planera sina anställdas karriärvägar och kompetensutveckling för ökad produktivitet. Och så vidare.
Personuppgifter har mycket stor betydelse för både företag och samhälle. De hör hemma på intäktssidan av resultaträkningen.
Personuppgifter är dock en speciell råvara. Om de utvinns på fel sätt förlorar de i värde eller går förlorade helt. Eftersom personuppgifter är information om människor är de en råvara med hög moralisk halt. Om människor inte känner tillit till att deras personuppgifter kommer att behandlas på ett sätt som skyddar deras integritet kommer de inte att vilja lämna dem ifrån sig eller inte godkänna att de används för potentiellt nyttiga ändamål.
Företags- och samhällsekonomiska intressen står i slutändan inte mot moraliska intressen – intressena sammanfaller. Båda måste beaktas för att värdepotentialen i personuppgifterna ska kunna fullt utvinnas till nytta för alla.
Det är framförallt här som PUL kommer in i bilden. De personuppgiftsrättsliga reglerna syftar till att hitta rätt avvägning mellan å ena sidan intressena hos privata, offentliga aktörer och individer att behandla personuppgifter och människors intressen av att deras integritet inte kränks.
Att hitta rätt avvägning här kan ha stark påverkan på företags och samhällsekonomins resultat på sista raden. Förvisso genom att kostnader i form av sanktioner undviks. Men framförallt genom att ökade intäkter och ökad samhällsnytta långsiktigt bäst genereras när värdet ur personuppgifterna utvinns på ett lagligt och moraliskt sätt.
Det pågår för närvarande en trialog om en eventuell personuppgiftsförordning mellan EU-kommissionen, Europaparlamentet och Ministerrådet. Trialogen emannerar ur ett lagförslag som lades av EU-kommissionen under år 2012. När och om någon förordning antas är fortfarande osäkert, även om mycket talar för att det sker nästa år. I så fall träder den sannolikt ikraft två år efter att den antagits.
PUL-tåget har således inte gått. Inte för att PUL-tåget inte går nu eller för att det redan har gått. PUL är överhuvudtaget inte något tåg som går och som man blir fattig av om man missar. PUL är ett regelverk som har gällt sedan 1998 och som varje år får ökad betydelse i en ekonomi där vinstgenerering, samhällsnytta och respekt för människor integritet vid behandling av deras personuppgifter alltmer oupplösligt vävs samman.
