DEBATT – av advokat Peter Westdahl
Flera förvaltningskulturella, förvaltningspolitiska och förvaltningsrättsliga frågor har under senare tid kommit i skarp kritisk blixtbelysning – inte minst genom förre justitierådet Sten Heckschers utredning ”Karolinska Institutet och Macchiarini-ärendet”. Fler utredningar har tillkommit efter denna.
Finns det skäl utreda om fel, brister och försummelser som påtalats i detta ärende även kan antas föreligga inom annan förvaltning? Och om sp är fallet – vad göra?
Förslag har redan lagts fram från KI:s sida. Bra! Men mera krävs såväl inom som kanske framförallt utanför KI.
Macciariniärendet har väckt en rad frågor. Jag vill lyfta fram några av flera övergripande frågor.
Förvaltningskulturen – en kultur av ofelbarhet som inte tål kritik?
Förvaltningspolitiken – politiska beslut som inte varit tillräckligt relevanta.
Förvaltningsrätten – handläggningen synes inte ha uppfyllt förvaltningsrättsliga rättssäkerhetsregler.
EU-rätten – rättssäkerheten synes brista i detta avseende.
Europakonventionen – det synes saknas rätt till rättvis rättegång och proportionalitet.
Konstitutionella regler och principer – regeringsformens krav på saklighet och objektivitet, myndigheternas självständiga ställning, även i förhållande till regeringen, samt allas likhet inför lagen.
Olika rättssäkerhetsprinciper – bland annat legalitetsprincipen, objektivitet, saklighet, proportionalitet, rätt till rättvis rättegång, likabehandlingkrav, myndighets självständighet, medborgarinflytande, demokrati m.m.
Rättspolitiska frågor – finns det skäl till ytterligare juridifiering eller kan den minskas och i så fall hur? På vilka rättsliga eller rättspolitiska grunder kan avsked av vissa ledande handläggare ske eller inte? Är det rätt att ledande chefer kan betraktas som en slags markörer som kan avskedas för att visa allvar i handläggning och beslut?
Gränserna mellan den lagstiftande, dömande och verkställande makten – bland annat synes regeringen genom ansvarig minister inte har varit helt klar över att regeringen inte får söka inverka på berörda myndigheters beslutsfattande som innefattar myndighetsutövning mot enskild och som inte ingår i regeringens rätt att styra riket.
Specialförfattningarna inom berörda områden – förvaltningslagens krav på motiverade beslut m.m.
Folkviljan och medborgarinflytandet – bland annat glöms från och till av att vår demokrati är en folkmakt.
Doktrinens roll – bland annat gällande rättspolitiska frågor om juridifieringens art och omfattning.
Vid utredning, prövning och uttalande i ett ärende måste enligt min bedömning handläggarens/beslutfattarens agerande börja i den ”högre” stående etiken, moralen, juridiken, reglerna och principerna, för att sedan stega sig ”ned” till specialförfattningar, handböcker m.m.
Ett förslag till prövningsordning kan nämnas. Detta är bara ett exempel. Alla parametrar är inte med och prioriteringsordningen inte bestämd. Men mest för att visa hur förvaltningen bör vara och fungera.
- Moralisk- etisk kompassbedömning. Vad kan övergripande bedömas vara fel och rätt.
- Prövning mot bakgrund av olika rättssäkerhetsprinciper. Saklighet, objektivitet, utredningsplikt, bevisbörda, subjektivt och objektivt jäv, rättsäkerhet, oväld, pröva alla aktörens inställning, skäl för bedömning, rätt till rättvis rättegång m.m.
- Frågor om demokrati och medborgarinflytande. Detta måste genomsyra allt.
- Rättspolitisk granskning. I vad mån kan beslut och handläggning grundas på rent politisk behörighet och/eller är prövningen mer juridisk. Vilka rättsprinciper styr den rättspolitiska granskningen?
- Europarättslig prövning. FN-stadgan. EU:s ”rättighetsstadga”. Europakonventionen. Europadomstolens praxis mm.
- Konstitutionell prövning . Vem har rätt att fatta beslut om avskedanden? Vad gäller om regeringens behörighet och myndighets lydnadsplikt? Myndigheters självständighet. Förbud och allvarligt grundlagsbrott att söka påverka en myndighets beslut gällande myndighetsutövning mot enskild.
- Speciallagstiftningen – bland annat förvaltningslagen (till exempel skall beslut motiveras). Procedurreglerna är mycket viktiga. Deras iakttagande är ofta nyckeln till ett rättvist beslut.
- Praxis. Kontroll av rättfallens ålder. Prövade med stöd av EU-rätten eller ej? Mindre rättssäker nämndpraxis måste särskilt beaktas.
- Doktrin. Doktrinen bedömer jag vara rätt så kritisk emot svensk förvaltningsprövning, varhelst den sker.
- Rättsdatabaser och Google. Ofta hög klass på informationen.
- Handböcker m.m. Försiktighet.
- Civilkurage. Att våga stå för sin åsikt även om man vet att den är obekväm och kan antas leda till repressalier. Men dessa är få och mycket av vår rätt och demokrati vilar på dessa fantastiska människor. Några många? kan bli psykiskt skadade för hela livet. Mycket allvarligt.
Sverige har fått kritik för dåliga EU-kunskaper. Det kan inte uteslutas att detta även gäller en betydande del av förvaltningsområdet. Det är mycket allvarligt.
Det finns anledning att utreda om det inte finns behov av kompletterande förvaltningsutbildning i en rad typer av förvaltningsärenden; aktörer från regeringen, regeringskansliet, riksdagen, kommuner, domstolar och myndigheter, andra offentliga institutioner liksom inom civilsamhället m.fl.
De svåra rättspolitiska frågorna är sparsamt belysta i svensk rätt. Vad hör till politiken. Vad hör till juridiken. Vad bör/måste juridifieras av politiken. Vad kan/måste avjuridifieras från ett inte sällan helt överreglerat rättsområde.
Mitt förslag är att regeringen tillsätter en utredning om behov av förvaltningsutbildning som jag till del pekat på. Detta är viktigt. Tiden hastar.
Sverige som en ledande forsknings- och förvaltningsnation har inte råd med flera allvarliga fel, brister och försummelser. Kvalitén i all förvaltning måste ökas och säkras.
