”Polisens avstånd till medborgarna i Norrlands inland ökar – en patrull för 45 mil”
DEBATT – av kommunstyrelsens ordförande i 18 Norrlandskommuner (se nedan)
Polisens omorganisation hade fokus på att komma närmare medborgarna. Vi upplever tvärtom ett ökat avstånd mellan Polisen och medborgarna.
Under sommaren har det funnits en polispatrull mellan Arvidsjaur och Dorotea. Vid behov ska närmsta polisresurs kunna rycka ut men under denna sommar, liksom förra, har närmsta stationen i Strömsund hållit semesterstängt. Det innebär att vi under sommaren haft en (1) patrull på ett område från Arvidsjaur till Östersund – en sträcka på 45 mil längs E45.
Polisen är en av våra viktigaste samverkanspartners, men samverkan kräver närvaro i det lokala perspektivet med förmåga och kompetens. Polisens nya omorganisation har tyvärr inte utvecklats i den riktning som intentionerna beskrev. Att leda halva Sverige operativt från en ort är orimligt och dessutom baserat på antaganden. Rättssäkerheten riskerar att kollapsa.
Flytten av LKC i Östersund till RLC i Umeå sjösattes under våren 2016. Vi har sedan dess läst ett flertal artiklar i media om poliser som skickats till fel adress. Avsaknad av person- och lokalkännedom hos RLC i Umeå och den polisiära frånvaron i vårt område skapar otrygghet bland våra medborgare.
Bemanningen i området har denna sommar varit under all kritik. Vid kontakt med RLC har meddelats att det inte finns någon polis att skicka, trots att det har varit händelser av prio 1-karaktär. För att underlätta rekrytering till glesbygden kan ett ”Glesbygdstillägg” fungera som en ekonomisk stimulans.
Den aktuella dimensioneringen i området innehåller allt för få lokalt placerade poliser. Nya metoder och samarbete över kommun- och länsgränser är bra, men kan inte kompensera de stora avstånden i glest befolkade områden. Fyra av de sju nya regionerna har ungefär lika många invånare, anmälda brott, anställda och anslag. Problemet är att fördelningen inte tar hänsyn till de förutsättningar vi har i glesbygden där en stor del av tiden åtgår till transporter.
Utjämningssystemet är statens sätt att kompensera kommunernas olika förutsättningar. Jämfört med Räddningstjänstens verksamhet får mindre glesbefolkade kommuner en kompensation på upp till 500 kronor/invånare. Ersättningen omsatt till ”polisbemanning” innebär cirka 3 mkr per kommun i Jämtlands län, undantaget Östersund, totalt 21 mkr för Jämtland.
Totalt för Region Nord blir denna summa 115 mkr. Polisverksamheten borde kompenseras på liknande sätt som räddningstjänstens verksamhet i Utjämningssystemet.
I SKL:s Öppna jämförelser framgår responstider för ambulans och räddningstjänst. Staten utövar kontroll av kommunernas planering av räddningstjänst där länsstyrelsen ska godkänna kommunernas handlingsprogram.
För svensk polis finns inte några krav på insatstider. I Norge har man nyligen infört insatstider till grund för dimensionering, beredskap och lokalisering. I städer med mer än 20 000 invånare ska den första patrullen vara på plats inom 10-15 minuter. I tätorter med 2 000 till 19 999 invånare är inställelsetiden 15-30 minuter. För övrig glesbygd gäller 22-45 minuter. Önskvärt vore att det infördes minimitider även i Sverige.
Befolkningen vet inte när eller om en polispatrull kan förväntas komma. Samhällets trygghet står och faller med en fungerande Polis som upprätthåller vårdandet av våldsmonopolet inom demokratin. Om Polisen kollapsar, är risken stor att medborgarna, i avsaknad av förtroende för Polisens förmåga, tar lagen i egna händer.
Glädjande för gränskommunerna är den nya lagstiftning som träder ikraft 2017 som skapar förutsättningar för ökat samarbete över gränsen.
Vi kommuner i Norrlands inland känner en stark oro över rättssäkerheten för våra medborgare. Trygghetsfrågorna i samhället är avgörande för inlandskommunernas kompetensförsörjning och inflyttning.
Vi finner nuvarande förhållanden som oacceptabla. Sveriges inland med glesbygd, måste värderas lika som stad och kustbygd med genomtänkta beslut och åtgärder.
AnnSofie Andersson, KSO Östersunds kommun
Jonas Andersson, KSO Ragunda kommun
Peter Bergman, KSO Åre kommun
Sven-Åke Draxten, KSO Bräcke kommun
Britta Flinkfeldt, KSO Arjeplogs kommun
Susanne Hansson, KSO Strömsunds kommun
Anders Häggkvist, KSO Härjedalens kommun
Therese Kärngard, KSO Bergs kommun
Mikael Lindfors, KSO Norsjö kommun
Tomas Mörtesll, KSO Storumans kommun
Åke Nilsson, KSO Vilhelmina kommun
Martin Noréhn, KSO Malå kommun
Jan Sahlén, KSO Kramfors kommun
Brage Sundberg, KSO Åsele kommun
Maria Söderberg, KSO Krokoms kommun
Robert Uitto, ordförande Regionala utvecklingsnämnden i Region Jämtland Härjedalen
MatsErik Westerlund, KSO Dorotea kommun
Lotta Åman, KSO Arvidsjaurs kommun
Kjell Öjeryd, KSO Sorsele kommun
Artikeln har även skickats som skrivelse till regeringen
