”Det här ger en annan bild än Svea hovrätts undersökning – rättsosäkerheten i tvistemål består”
DEBATT – av Kerstin Nyquist, skattejurist, Svenskt Näringsliv
I juni 2012 hävdade landets hovrätts- och kammarrättspresidenter – med undantag av presidenten i Göta hovrätt – på Svenska Dagbladets Brännpunkt att kvaliteten i domstolarna är hög men att ett generellt krav på prövningstillstånd skulle ge snabbare handläggning, höge kvalitet och ett bättre resursutnyttjande. Åtgärderna behövde enligt presidenterna genomföras omedelbart eftersom budgetläget var mycket besvärligt.
De måltyper som särskilt nämndes var brottmål och skattemål. Vad gällde innehållet i prövningstillståndsbedömningen angav artikelförfattarna att ”det går ofta att se vid en översiktlig granskning att det knappast finns utrymme för att göra en annan bedömning än underinstansen”.
Skatteverket och Svenskt Näringsliv – genom dåvarande rättschefen Wilhelm Andersson respektive skattejuristen Kerstin Nyquist – kritiserade artikeln i Dagens Juridik och visade genom statistik att rättssäkerheten hotades genom att ändringsfrekvensen minskar vid införande av krav på prövningstillstånd. Ett antagande som grundades på erfarenheterna av det utökade kravet på prövningstillstånd som infördes i tvistemål den 1 november 2008.
För att undersöka hur rättssäkerheten påverkas av krav på prövningstillstånd kan man jämföra PT-frekvensen (antal inkomna mål där prövningstillstånd krävs) med ändringsfrekvensen (mål ändrade från underinstans av totalt antal avgjorda mål). Normalt sett borde ändringsfrekvensen, om man antar att tingsrätterna avger lika många ”felaktiga domar” före som efter ett införande av krav på prövningstillstånd, vara i princip oförändrad från år till år.
Nu har det i Dagens Juridik presenterats såväl en artikel (Dagens Juridik 2015-09-22) som TV-debatt (Veckans Juridik 2015-10-15), rörande den uppföljning som Svea hovrätt gjort av domstolens överprövning av tvistemålen.
Uppföljningen avser perioden 15 oktober 2014 – 14 april 2015. Det framgår av intervjun med presidenten Fredrik Wersäll att ändringsfrekvensen beräknats ligga på 27,7 %.
Han framhåller att hovrätten i början efter reformen 2008 var lite för stränga och inte beviljade tillräckligt många prövningstillstånd, men att det nu kan konstateras att ändringsfrekvensen ligger på ungefär samma nivå som före reformen. Han menar att om man läser domen och överklagandet kan man se att domen är korrekt.
Om det vore så som Wersäll hävdar, att Svea hovrätt nu ligger på ungefär samma ändringsfrekvens som före tvistemålsreformen och om det då inte bara gällt Svea hovrätt utan samtliga hovrätter, hade det varit överraskande positivt framför allt om den ökade ändringsfrekvensen hade varit bestående. Tyvärr visar Domstolsverkets statistik en annan bild.
Av statistiken i tabellen nedan framgår att ändringsfrekvensen för tvistemål har sjunkit från 27,4 procent år 2008 till 19,9 procent per den 4 oktober 2015. Detta betyder att 27,3 procent – (27,4 procentenheter – 19,9 procentenheter) / 27,4 = 27,3 procent – färre tvistemål ändras i hovrätten idag jämfört med innan reformen genomfördes.
Den konkreta förändring som prövningstillståndsreformen medfört kan sägas innebära att cirka 158 fler tvistemål skulle ha ändrats i hovrätterna bara under perioden 1 januari – 4 oktober 2015 om reformen inte hade genomförts (se tabellen längst ner).
För de enskilda hovrätterna varierar ändringsfrekvensen och märkas kan att Svea hovrätts ändringsfrekvens för perioden 1 januari – 4 oktober 2015 ligger under genomsnittet.
Göta hovrätt 21,5 %
Hovrätten för Nedre Norrland 20,2 %
Hovrätten för Västra Sverige 21,8 %
Hovrätten för Övre Norrland 19,5 %
Hovrätten över Skåne och Blekinge 16,7 %
Svea hovrätt 19,5 %
Svea hovrätts uppföljning – som omfattar sexmånadersperioden 15 oktober 2014 – 14 april 2015 – avser en annan mätperiod än de perioder som Domstolsverket mäter. Svea hovrätts uppföljning visar en ändringsfrekvens på 27,7 procent att jämföra med Domstolsverket statistik för Svea hovrätt under de nio första månaderna 2015 som är 19,5 procent.
Oavsett vari skillnaderna består är det tydligt att en mätning under en sexmånadersperiod för en enskild hovrätt inte är tillräckligt omfattande för att dra några långtgående slutsatser. Utgår man från Domstolsverkets statistik från i år, liksom sju år tillbaka efter att prövningstillståndsreformen genomfördes, framgår det tydligt att antalet ändrade tvistemål minskat kraftigt efter reformen och att denna förändring tyvärr ser ut att bli bestående.
När det gäller generellt krav på prövningstillstånd har det i olika sammanhang framförts farhågor för att kravet på prövningstillstånd kan komma att användas som arbetsregulator. Även bortsett från det är det självfallet många gånger mycket svårt att vid en mindre ingående bedömning av ett mål kunna avgöra om ändring ska ske eller inte. Detta ligger i sakens natur.
När prövningstillståndsreformen i tvistemål infördes uttalade regeringen att riskerna för felaktiga prövningstillståndsbeslut var minimal. Nu har vi resultatet.
Bara hittills i år har mer än en fjärdedel fler felaktiga domar förblivit oförändrade jämfört med före reformen. Det är inte acceptabelt från rättssäkerhetssynpunkt.
Tankar på att gå vidare till andra målgrupper med generellt krav på prövningstillstånd bör självfallet inte förverkligas. I stället borde statistiken närmast föranleda överväganden huruvida de krav på prövningstillstånd som redan införts ska behållas.
För att se tabellen nedan i större format – klicka här: tabell.png
