”Den svenska rättsstaten skyddar utländska varumärken – men inte svenska patent”
DEBATT – av Johan Ullman, läkare (specialist i anestesi och intensivvård samt företagshälsovård), forskare och uppfinnare med flera patent
Den svenska regeringen håller just på att se över lagstiftningen om patent. Detta med anledning av det nya regelverket i EU och EU:s nya patentdomstol (se Dagens Juridik 2016-02-17).
Vad detta kommer att leda till i praktiken är det ingen som vet men frågan är om detta kommer att göra det ännu svårare för svenska uppfinnare och innovationsbolag att hävda sina rättigheter till sina uppfinningar? Kommer det nya systemet att garantera att det fortsätter var fritt fram för stora företag att stjäla uppfinningar från enskilda uppfinnare och småföretag?
Patentintrång är enligt svensk lagen ett grovt brott. Det kan ge upp till två års fängelse. Trots det har det aldrig väckts åtal i Sverige för detta brott. Patentintrång har, så vitt känt, bara vid ett enda tillfälle lett till förundersökning.
Speciella immaterialrättsåklagare har tillsatts efter påtryckningar från USA för att stävja svensk piratkopieringen som drabbar bland annat den amerikanska filmindustrin hårt. Dessa åklagare har däremot inte fått någon utbildning alls om patent samtidigt som de anser sig kunna beivra varumärkesintrång för till exempel piratkopierade märkesklockor och märkeskläder.
Det finns fall av patentrång där tillgångar värderade till många hundratalsmilnoner kronor har tagits över av stora företag och förts ut ur landet – i stället för att skapa sysselsättning och skatteintäkter här.
Ekobrottsmyndigheten har vägrat inleda förundersökning i fall där anmälan gjorts om patentintrång, grova bedrägerier, förskingring och urkundsförfalskning, med hänvisning till att ”EBM inte har uppdrag att prioritera (utreda) brott som riktar sig mot enskilda”. Detta kan synas rimma mindre väl, såväl med EU-lagen, som med Europakonventionen som garanterar både rätten till enskilt ägande och likhet inför lagen – oberoende av ekonomisk status.
Immaterialrättsåklagare förklarar att ”sådant där får man sköta i civilprocesser eller skiljeförfaranden. Vi har inte någon kunskap om patent”.
I skiljeförfaranden vinner, som bekant, i stort sett undantagslöst, den som har mest pengar. Detta gäller dessvärre även i tvistemål där den som har råd kan driva processer under många år och i alla instanser på en nivå som varken småföretag eller enskilda har någon möjlighet att klara av.
När uppfinnaren är mentalt eller ekonomiskt utmattad tar processen slut och den starkare parten vinner.
Processen som, på förekommen anledning, kallas ”Kill the Inventor” är välkänd, väldefinierad och helt riskfri eftersom man vet att något åtal aldrig kommer att väckas och att risken att man skulle förlora mot en privatperson eller ett litet företag är helt försumbar.
Justitiedepartementet och justitieministern har vid flera tillfällen fått frågor om det direktiv, att inte utreda, som Ekobrottsmyndigheten hänvisar till. Regering har dock varken dementerat eller konfirmerat detta. Regeringen har helt enkelt aldrig svarat. Tvärtom har justitieministern i den förra regeringen, i en interpellationsdebatt, förklarat att det är upprörande att man i Sveriges riksdag ifrågasätter lagstiftningen på detta område och hur lagen tillämpas.
Den nya regeringen har tillsatt ett ”Innovationsråd” och bemannat detta med dem som normalt tillfrågas om hur innovationspolitiken skall utformas – det vill säga representanter för storfinansen, politiker och tjänstemän. Det finns dock, så vitt känt, inte någon professionell uppfinnare i detta råd. Och framför allt finns ingen som har någon erfarenhet av den systematiska rovdriften på uppfinnare, vilken åderlåter Sverige på så många av de mest värdefulla uppfinningarna.
Flera uppfinnare har redan krossats och gått under i dessa Kill-the-Inventor-processer och flera är på väg att krossas.
Har Sverige verkligen råd med detta? Signalen till Sveriges professionella uppfinnare blir då en gång för alla: Försök inte hävda några rättigheter till det du skapat!
Nu ska regeringen anpassa svensk lag utifrån EU:s nya patentdomstol. I förslaget talas det bland annat om den svenska brottmålsprocessen och hur den, som möjligen skulle komma att åtalas för patentintrång, ska ha kvar möjligheten att då hävda att patentet är ogiltigt och då få denna fråga behandlad i rätten. Då åklagarna ju helt saknar utbildning och kunskap om patent, kommer dock fortfarande troligen aldrig något åtal att väckas.
Kan vi verkligen hoppas på att regeringen har förstått vad uppfinnarna har betytt för Sveriges industrialisering och nu faktiskt vill värna rätten att i framtiden kunna lagföra dem som begår patentintrång? Det låter för bra för att vara sant. Hur ska detta kunna ske?
De professionella uppfinnarna i Sverige har ingen intresseorganisation. Ingen för deras talan i maktens korridorer. Justitiedepartementet och justitieministern vägrar tala med dem. De brott som drabbar uppfinnarna utreds överhuvudtaget inte.
Regeringen har utrett ett förslag om att stödja tillskapandet av ett (eventuellt statligt) patentbolag som skulle kunna skydda svenska uppfinnares patent mot intrång och bedrägerier mot att få behålla en andel av den avkastning som patenten skulle ge. Efter att ha frågat bland annat storfinansen om råd så avstyrdes detta projekt med hänvisning till att ”det skulle bli alldeles för dyrt” för den svenska staten att skydda svenska patent mot dessa brott (Vetandets Värld i SR P1).
Om materiella rättigheter skulle behandlas på samma sätt som patenträttigheter så kunde ett stort företag flytta in i någons hus utan att riskera åtal – om inte ägaren lyckades bekosta en civilprocess i alla instanser för att bevisa att hans eller hennes lagfart faktiskt är giltig. Patent kostar dessutom väsentligt mer än lagfart och beviljas först efter patenterbarhetsprövning, som ju ska kontrollera att det är giltigt.
Det är hög tid att se till att uppfinnare kan åtnjuta samma skydd för sina rättigheter, som det som idag tillkommer författare, kompositörer, konstnären med flera självständiga yrkesutövare.
Johan Ullman är läkare (specialist i anestesi och intensivvård samt företagshälsovård), forskare och uppfinnare med många patent på uppfinningar som används runt om i världen.
