Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”Är det lämpligt att svensk rätt erkänner utländska barnäktenskap?”

Debatt
Publicerad: 2016-10-12 10:38

DEBATT – av Jesper Bokefors, jur. stud, Lunds universitet, och debattansvarig vid Juridiska Föreningens arbetsmarknadsdagar JiA-dagarna

 

I januari briserade nyheten att svenska kommuner placerat gifta underåriga personer tillsammans med sina äldre makar efter att ha anlänt som flyktingar till landet. Reaktionerna kring detta blev kraftiga och bland annat uttalade sig Liberalernas partiledare Jan Björklund och kallade hanteringen för ”ett socialpolitiskt haveri”.

Av den mediala bilden framstod det som att myndigheterna agerat i strid med svensk lagstiftning när de erkänt dessa barnäktenskap och placerat makarna att bo tillsammans. Denna bild ifrågasattes av ledande jurister på området som istället menade att erkännandet och hanteringen var helt förenlig med gällande rätt.

Ett par månader senare offentliggjordes Migrationsverkets rapport ”Är du gift”. I rapporten framkom det att 132 makar under arton år som anlänt till Sverige identifierats. Av dessa var 129 flickor och tre pojkar.

I första hand kom de underåriga från Syrien, Irak och Afghanistan och huvuddelen av dessa hade sökt asyl i Sverige efter augusti 2015 – alltså det senaste halvåret. Det antogs även finnas ett mörkertal med ytterligare underåriga gifta som ännu inte identifierats av myndigheterna.

I korthet menar jag att den nuvarande svenska regleringen kan beskrivas på följande vis.

Ett äktenskap som är lagligen ingått i vigsellandet ska som utgångspunkt också erkännas i Sverige. Regler om detta finns i Lag 1904:26 s.1 om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap (IÄL) 1 kap. 7 §.

Är äktenskap för personer under arton år lagliga i vigsellandet ska äktenskapet också erkännas i Sverige. Undantag från erkännandet ska göras om någon av makarna varit svensk medborgare eller haft sin hemvist i Sverige vid äktenskapets ingående eller om det är sannolikt att äktenskapet ingåtts under tvång, 1 kap. 8a § IÄL.

Ytterligare ett undantag finns, nämligen om det skulle strida mot principen om ordre public att erkänna det utländska äktenskapet, 7 kap. 4 § IÄL, vilket innebär att om ett utländskt vigselbeslut är ”uppenbart” oförenligt med svensk rättsordning ska det inte erkännas. Denna regel har tolkats mycket restriktivt av domstolarna men enligt praxis framgår att gränsen för ordre public torde gå vid den underåriges femtonårsdag.

Ett äktenskap som ingåtts innan personen fyllt femton år erkänns alltså inte medan ett äktenskap som ingåtts av personen efter fyllda femton år erkänns – vilket framgår av exempelvis Kammarrätten i Jönköpings mål 934-08 och MIG 2012:4.

Frågan om hanteringen av de nyanlända underåriga makarna efter deras ankomst till Sverige regleras på annat sätt än själva erkännandet.

Efter att det framkommit att Malmö stad placerat ett antal underåriga flickor tillsammans med sina äldre män anmäldes kommunen till justitieombudsmannen som i sitt beslut dnr 2016-394 förklarar rättsläget på området. Det är socialtjänsten i ankomstkommunen som har det grundläggande ansvaret för att de nyanlända barnen får det stöd och skydd de behöver och i denna bedömning ska barnets bästa särskilt beaktas, Socialtjänstlagen 1 kap. 2 §.

Det är av vikt att socialtjänsten omedelbart genomför en utredning för att fastställa vad som är den underåriges verkliga vilja avseende boendeplaceringen. Svensk rätt tillåter personer att bo tillsammans under äktenskapsliknande former efter att de fyllt femton år så något generellt förbud mot att placera de underåriga som är över femton år gamla tillsammans med sina äldre makar finns inte.

Om den underårige själv vill bo tillsammans med den andre maken ska detta som huvudregel tillåtas om den underårige fyllt femton år. Endast i rena undantagsfall kan myndigheterna mot den underåriges vilja placera denne ifrån sin make, nämligen om reglerna i Lag 1990:52 med särskilda bestämmelser om vård av unga uppfylls.

Jag menar att välgrundade argument finns för såväl en skärpning av lagstiftningen som för att gällande rätt bör behållas i sin nuvarande form och frågan är inte enkel att besvara. Jag kan definitivt hålla med dem som anser att det är stötande att svenska barnäktenskap är förbjudna ur ett skyddsperspektiv medan utländska äktenskap erkänns, där i första hand flickor, tillåts vara gifta med äldre män med risk för fysiska och psykiska övergrepp.

Samtidigt finns kulturella skillnader mellan stater kring åldern för äktenskapet och det kan uppkomma stora problem för den enskilde, om äkta makar skulle tvångssepareras vid ankomsten till Sverige efter kanske flera års fungerande äktenskap tillsammans. Dessutom skulle problem uppstå i det internationella civilrättsliga systemet i stort om stater regelmässigt slutar erkänna varandras rättsordningar.

Barnombudsmannen Fredrik Malmberg har argumenterat för att barn överhuvudtaget inte kan samtycka till äktenskap och att alla utländska äktenskap där någon av makarna varit under arton år vid äktenskapets ingående därför skulle anses vara tvångsäktenskap som aldrig erkänns i Sverige. Detta är en intressant tanke som berör frågan om enskildas fria vilja.

Svårigheten uppkommer då Sverige valt att ha åldersgränsen för myndighet vid arton år då den enskilde anses fullt ut kunna ta ansvar för sitt liv samtidigt som just den unges egen vilja och samtycke är avgörande i bedömningen av många viktiga juridiska frågor redan från femton års ålder eller tidigare än så.

I 2000-talets globaliserade värld där människor allt mer rör sig över landsgränserna och i spåren efter 2015 års kraftigt ökade asylinvandring kommer komplikationer som dessa att bli allt mer vanligt förekommande och relevanta.

Vilka avvägningar som bör göras i frågan om erkännandet av utländska barnäktenskap och hanteringen av underåriga makar vid ankomst till Sverige kommer att debatteras under de så kallade JiA-dagarna i Lund.

Under två intensiva timmar kommer en laddad panel att stöta och blöta frågeställningarna inför studenterna i publiken, som jag hoppas och tror kommer att komma därifrån med såväl mer kunskap som ett större intresse i denna viktiga fråga.

 

Debatten går av stapeln onsdagen den 19 oktober kockan 18.00 i AF-borgen i Lund och riktar sig till juridiska fakultetens studenter.

Deltagare är:

Sven-Erik Alhem – ordförande brottsofferjouren

Michael Bogdan – professor internationell privaträtt Lunds universitet

Göran Lambertz – justitieråd Högsta domstolen

Göran Lind – professor familjerätt Örebro universitet

Carina Nilsson – kommunalråd Malmö (S)

Carolina Saf – doktorand internationell privaträtt Stockholms universitet

Philip Sandberg – kommunalråd Lund (L)

Samtalet modereras av Marie Göransson, adjunkt vid juridiska fakulteten i Lund

JiA-dagarna står för Juristen i arbete och är Juridiska föreningens arbetsmarknadsdagar i Lund som går av stapeln 17-20 oktober och i år firar 30-års jubileum.

 

Se även Veckans Juridik från 2016-02-11 där frågan om utländska barnäktenskap diskuteras ingående: 

”Vi kan inte pådyvla flyktingar svensk lag när det gäller barnäktenskap”



Dela sidan:
Skriv ut:


Stefan Wahlberg
stefan.wahlberg@blendow.se