Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

DEBATT: ”Drabbas utsatta kvinnor av Tidöavtalet?”

Nyheter
Publicerad: 2022-12-08 11:21

DEBATT – av Ruth Nordström, advokat Skandinaviska Människorättsadvokaterna, svensk expert i EU-projekt rörande människohandel, Rebecca Ahstrand, jurist Skandinaviska Människorättsadvokaterna, svensk expert i EU-projekt rörande människohandel och Elise Lindqvist, Ängeln på Malmskillnadsgatan

Att prostitution nämns som ”bristande vandel” i det nya Tidöavtalet och att regeringen vill utreda möjligheten att utvisa utländska medborgare, har väckt debatt på sistone.

Ordförande i riksdagens socialförsäkringsutskott har sagt att syftet inte är att utsatta människor ska utvisas. Det har emellertid redan tidigare förekommit avvisningar av personer i prostitution, med hänvisning till att personen under vistelsen i Sverige ”inte kommer att försörja sig på ett ärligt sätt” eller kommer att bedriva verksamhet som kräver arbetstillstånd, utan att han eller hon har ett sådant tillstånd, enligt utlänningslagen.

Justitieombudsmannen (JO) har tidigare riktat allvarlig kritik mot polismyndigheten i Stockholm som avvisat utlänningar med motivering att dessa ägnade sig åt tiggeri och dagdriveri med stöd av utlänningslagens bestämmelser rörande ”ärlig försörjning”.

I beslutet framhålls att utvecklingen på fri- och rättighetsområdet har inneburit successivt skärpta krav på legalitet och rättssäkerhet. Den aktuella bestämmelsen bör idag inte tillämpas på andra försörjningssätt än sådana som är rättsligen förbjudna. Tiggeri är inte i sig otillåtet enligt svensk lag, än mindre dagdriveri. Avvisningen saknade därmed stöd i utlänningslagen och eftersom åtgärderna innebar långtgående rättskränkningar av enskilda var kritiken mot polismyndigheten av allvarligt slag. Eftersom prostitution inte är olagligt enligt svensk lag torde en liknande slutsats kunna dras gällande dessa ärenden.

Om prostitution inte sker vid enstaka tillfälle utan är mer varaktig och som en del av försörjningen så har JO inte gett polismyndigheten kritik vid avvisning. Detta bland annat eftersom prostitution förutsätter att brott begås (sexköp), även om det inte är brottsligt att sälja sex.

I vårt arbete som juridiska ombud för offer för människohandel ser vi risker med att prostitution innebär en grund för avvisning, eftersom svenska myndigheter har en skyldighet att identifiera och skydda offer för människohandel och att dessa offer riskerar att fortsatt utnyttjas efter avvisning. Risken är med andra ord att människohandelsoffer avvisas. Det kan även innebära en risk att offer för människohandel inte vågar vända sig till myndigheterna. Det återstår därför att se hur förslaget i Tidöavtalet ska kunna vara förenligt med Sveriges ansvar att identifiera, skydda och stödja offer för människohandel.

Både Migrationsverket, polismyndigheten och politiker behöver ta sitt ansvar på området. Förslagsvis bör sexköpare som en del av straffet genomgå ett rehabiliteringsprogram. Sexköp och sexualbrott handlar mycket om kvinnosyn och normer och värderingar hos gärningspersonen. För att få en förändring måste ju normer och värderingar förändras och det tar tid. Det finns ett stort behov av fler utbildningsinsatser gällande normer och värderingar, kvinnosyn, sexualiseringen av kvinnor.

Politiker och lagstiftare har ofta ett ensidigt fokus på förövarna, det vill säga sexköparna. Vi har till tidigare justitieministern efterlyst ett exitprogram för kvinnor i prostitution, där det finns lagstöd och samordning mellan myndigheter och civilsamhälle för att bättre samordna insatser för att hjälpa kvinnor ur prostitution. Med ett effektivt exitprogram skulle flera utsatt kvinnor kunna få hjälp att komma ur sexhandel och trafficking till ett liv i frihet.

Vi välkomnar att regeringens utredare nu har i uppdrag, precis i enlighet med vad vi tidigare förespråkat, att lämna förslag på ett exitprogram för vuxna personer som är utsatta för prostitution och människohandel för sexuella ändamål samt ett program för utsatta barn.

Vi välkomnar även de skärpningar av sexualbrottslagstiftningen som infördes i augusti i år. En av dessa lagändringar var att minimistraffet för köp av sexuell tjänst höjdes från böter till fängelse. Fängelsestraff under två år ger emellertid sällan fängelse utan i de flesta fall blir det en villkorlig dom om någon påföljd döms ut. Det innebär att sexköparen slipper fängelse om sexköparen inte köper sex igen under den villkorade tidsperioden. Vi ser dock positivt på straffskärpningen och hoppas det kommer bidra till en normerande effekt och resultera i en förändrad syn på sexköp och på kvinnors kroppar som handelsvaror. Kvinnor i prostitution har tyvärr i alla tider stigmatiserats. Enligt en rapport från Brottsförebyggande rådet, som visar att endast fem av hundra anmälningar om våldtäkt leder till fällande dom, visar också att om kvinnan är prostituerad, missbrukare, hemlös eller psykiskt sjuk så lägger polis och åklagare ner ett våldtäktsärende i princip på en gång. Detta måste förändras.

Ytterligare en viktig insats är att satsa mer på förebyggande arbete. I Uppsala finns ett EU-team och ett samarbete mellan polis, socialtjänst och civilsamhället som fungerar mycket bra. Flera län borde följa det exemplet.

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se

Dela sidan:
Skriv ut: