”Järnrörsskandalen: Vad väger tyngst – upphovsrätten eller yttrandefriheten?”

DEBATT – av Christina Berggren, advokat MAQS advokatbyrå, och Sanna Wolk, docent i immaterialrätt, Uppsala universitet

Hovrätten för Västra Sverige menar att yttrandefriheten kan gå före upphovsrätten i vissa fall. Däremot inte för återgivande av bilder i media från den så kallade järnrörsskandalen. En händelse som nog inte har gått någon obemärkt förbi. Det är alltså bilder ur en mobilfilm från år 2010 som visar när Kent Ekeroth, Erik Almqvist och Christian Westlund, företrädare för Sverigedemokraterna (SD), hamnar i bråk med Soran Ismail.

Nu har hovrätten meddelat dom om hur yttrandefriheten och upphovsrätten ska balanseras, närmare bestämt om och hur Göteborgs-Posten (GP) fick publicera bilder från olika versioner av mobilfilmen.

Ismael började med att lägga ut en film om bråket på Youtube i september 2010. Som svar la Almqvist ut en redigerad film av händelsen på Youtube. Drygt två är därefter, i november 2012, publicerade Expressen TV en oredigerad version som visade ett helt annat händelseförlopp än Almqvists film. I Expressen-filmen uttalar sig SD-politikerna på ett sätt som kan uppfattas som rasistiskt, sexistiskt och nedsättande. De beväpnar sig också med järnrör.

Filmen fick stor uppmärksamhet med en intensiv debatt. Publiceringen skedde i anslutning till att SD infört en nolltolerans mot den typ av uppförande som filmen visar och företrädarna förnekade först sitt agerande. Många medier publicerade stillbilder från Expressen-filmen.

Men tumultet slutade som bekant inte där, utan i december 2013 riktade Ekeroth krav för upphovsrättsintrång mot ett antal medier. Han begärde ersättning för publiceringarna, för ändring av verket och för utebliven namnangivelse.

Med få undantag vägrade medierna att ersätta Ekeroth. Motiveringen var dels citaträtten, dels att Ekeroths upphovsrätt måste ge vika för yttrandefriheten. Ekeroth stämde bland annat GP. Tidningen hade publicerat fem bilder i papperstidningen och en av de fem bilderna på nättidningen. Två bilder fanns med i den film Almqvist publicerat, medan tre fanns med i Expressen-filmen.

Både hovrätten och tingsrätten anser det styrkt att Ekeroth är upphovsman till mobilfilmen och att den publicerats utan hans samtycke av Expressen.

Domstolarna är eniga om att GP inte gjort intrång i de två bilder som fanns i Almqvists Youtube-film, eftersom de var offentliggjorda och GP hade återgett en dagshändelse (se 23 § upphovsrättslagen). Men för de tre bilderna från Expressen-filmen har domstolarna gjort en annan bedömning.

Ingen av domstolarna anser att det finns stöd i lag eller praxis att låta yttrandefriheten gå före upphovsrätten i detta särskilda fall. Domstolarna kommer alltså fram till att GP gjort intrång genom publicering av de tre bilderna som inte var offentliggjorda och Ekeroth fick skälig ersättning motsvarande vad medier normalt betalar, men inte skadestånd.

Med tanke på att den oredigerade Expressen-filmen snabbt kom i omlopp på sociala medier, finns det enligt vår uppfattning en stark indikation på att Expressen-filmen faktiskt offentliggjorts med upphovsmannens samtycke. I denna del av målet har det funnits starka skäl för domstolen att titta på bevislättnad för om ett alster ska anses vara offentliggjort eller inte. En fråga som domstolen inte alls tar upp i domskälen.

Men det som är intressant, är att hovrätten konstaterar att i vissa situationer ska yttrandefriheten gå före upphovsrätten. I detta fall även beträffande bilder som inte är offentliggjorda.

Hovrättens bedömning är i denna del mer balanserad än tingsrättens. Domskälen lämnar ändå en del att önska, inte minst ett klargörande i vilka situationer yttrandefriheten faktiskt ska väga tyngre än upphovsrätten. Här är det fortfarande en klar uppförsbacke för medier.

Bilder som visar politiker som vill bli folkvalda, från ett parti som har en policy som bland annat inte tillåter rasistiska angrepp, vilka med järnrör och glåpord angriper en man med utländsk härkomst, har alltså av hovrätten bedömts inte ha ett sådant yttrandefrihetsvärde att det ska gå före en av politikernas påstådda upphovsrätt!

Av både EU-domstolens och Europadomstolens praxis framgår att om en publicering har allmänt intresse – till exempel om publiceringen rör en offentlig person och om bilden har tagits på ett sätt som inte kränkt den personliga integriteten – ska normalt yttrandefriheten väga tyngre än integriteten eller upphovsrätten. Man kan verkligen fråga sig i vilka situationer som upphovsrätten enligt svensk rätt ska ge vika för yttrandefriheten om inte i en situation som denna?

Advokat Christina Berggren är ombud för GP i processen.