Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”Europadomstolen under attack – nu senast från en svensk domstol”

Debatt
Publicerad: 2015-12-16 13:35

DEBATT/ANALYS – av Clarence Crafoord, jurist och chef för Centrum för rättvisa

 

Under gårdagen undertecknade Vladimir Putin en lag som ger den ryska författningsdomstolen makten att avgöra om Ryssland ska respektera domar från Europadomstolen eller inte.

Den nya lagen har tillkommit efter att den ryska författningsdomstolen i somras beslutade att domar från Europadomstolen inte ska följas om de står i strid med den ryska konstitutionen.

Denna utveckling bör ses i ljuset av att Europadomstolen sommaren 2014 beslutade att Ryssland skulle tvingas utge ett rekordstort skadestånd – närmare 1,9 miljarder euro – till företaget Yukos aktieägare. Upprinnelsen var att Ryssland nationaliserat företaget och sålt dess tillgångar på en starkt ifrågasatt auktion. Den domen kan nu komma att ifrågasättas av det ryska rättsväsendet.

Men det är inte bara Ryssland som går hårt åt Europadomstolen.

Den brittiske premiärministern David Cameron har vid upprepade tillfällen förklarat att banden mellan brittiska domstolar och Europadomstolen bör klippas. Och att den brittiska högsta domstolen, inte Europadomstolen, ska vara den som ska ha slutgiltig beslutsmakt i fri- och rättighetsfall.

Camerons hållning bör i sin tur ses i ljuset av den upprördhet som följt i Storbritannien efter fällande domar från Europadomstolen – bland annat gällande inskränkt rösträtt för personer som sitter i fängelse och utlämning av den terrormisstänkte islamistpredikanten Abu Qatada till Jordanien.

Trycket på Europadomstolen är hårt. EU-kommissionens förste vice ordförande Frans Timmermans, tidigare nederländsk utrikesminister, har varnat för en utveckling där såväl Storbritannien som Ryssland kan komma att lämna Europadomstolen. Parallellt med detta finns en konstant kritik mot Europadomstolen, bland annat vad gäller dess långa handläggningstider och svårigheterna för enskilda att få sina fall prövade där.

I Sverige har Europakonventionen en stark ställning och det fri- och rättighetsskydd som Europadomstolens domar innebär betraktas allmänt – och helt riktigt – som ett minimiskydd för enskilda.

Men även i Sverige kommer då och då ställningstaganden som innebär att Europadomstolens legitimitet kan ifrågasättas. Ett sådant exempel finns i en dom som kammarrätten i Stockholm meddelade i förra veckan.

I målet var en central fråga vilken brytpunkt som ska gälla för när resning kan beviljas för enskilda som i skattemål drabbats av dubbel lagföring i strid med Europakonventionen. Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen har funnit att det svenska systemet blev oförenligt med förbudet mot dubbel lagföring och dubbla straff genom Europadomstolens Grand Chamber-avgörande i målet Zolotukhin mot Ryssland den 10 februari 2009. Men en dom från Europadomstolen i målet Lucky Dev mot Sverige den 27 november 2014 pekar på att brytpunkten ska ligga tidigare än 10 februari 2009.

Kammarrätten går dock emot avgörandet i Lucky Dev mot Sverige och hänvisar till att det avgörandet inte var enhälligt i frågan om från vilken tidpunkt det svenska systemet ska anses felaktigt. Kammarrätten påpekar också dels att Lucky Dev-målet inte avgjordes i Grand Chamber, dels att minoriteten i Lucky Dev-avgörandet i sin tur hänvisat till äldre praxis som pekar åt ett annat håll.

Det ska bli intressant att se om Högsta förvaltningsdomstolen kommer att ta upp detta till prövning och vad utfallet blir. Det är under alla omständigheter en rätt uppseendeväckande metod att underkänna en färsk dom från Europadomstolen i ett mål mot Sverige på det sätt som kammarrätten har gjort. Det är ofta så att Europadomstolens avgöranden inte är enhälliga. Dessutom är det ytterst få mål som når hela vägen till Grand Chamber. Och att i praktiken ge minoritetens slutsatser större betydelse än majoritetens måste anses vara en svårmotiverad lösning.

Visserligen har Högsta domstolen här i Sverige uttalat att Europakonventionen, så som den har tolkats och utvecklats av Europadomstolen, bara utgör ett minimiskydd för fri- och rättigheter i Sverige. Och att Sverige med marginal ska leva upp till de krav som följer av Europakonventionen och Europadomstolens praxis.

Men Europadomstolen är under attack från många håll runt om i Europa. Europadomstolens legitimitet har redan urholkats – vill det sig riktigt illa kan hela systemet närma sig en kollaps.

 

 

Foto: Hamid Ershad Sarabi

 

Stefan Wahlberg
stefan.wahlberg@blendow.se

Dela sidan:
Skriv ut: