Juristbranschen står inför ett stålbad efter alla de vittnesmål om sexuella övergrepp och trakasserier som har kommit fram genom juristuppropet #medvilkenrätt som publicerades i Svenska Dagbladet i förra veckan.
– Vi hanterar problemen genom att den som inte trivs eller inte tycker att det här är okej slutar. Sedan har vi fyllt på med nytt folk och samma beteende har fortsatt istället för att vi har hanterat det på arbetsplatsen, konstaterar advokat Åsa Erlandsson i Veckans Juridik.
Kommer inte undan
Hon har lång erfarenhet som expert på arbetsrätt och har även varit vd på advokatbyrån. Hon pekar på att de kollektiva vittnesmålen nu har gjort att ingen kan säga att det inte förekommer sexuella trakasserier eller att man inte vet något om det.
– Arbetsgivare kan inte längre komma undan med att säga att det här visste vi inget om och att ingen har sagt något.
”Är en manlig värld”
Hon pekar också på den obalans som råder i branschen.
– Det är en manlig värld och makten ligger hos männen medan det finns mycket kvinnor på lägre poster, kvinnor som vill göra karriär. Får vi fler kvinnor i toppen kommer de här problemen att upphöra.
Inte blanda korten
Hon är även kritisk till att frågan om trakasserier blandas ihop med frågan om jämställdhet.
– Visst det hänger ihop men det är förskräckligt att det förekommer grova kränkningar mot kvinnor ute på våra arbetsplatser och den frågan behöver vi diskutera. Det är inte gynnande för frågan att blanda korten, säger hon.
När det gäller den befintliga lagstiftningen pekar Åsa Erlandsson på att allt ansvar faktiskt ligger på arbetsgivare och chefer.
– De har allt ansvar för att det blivit så här. Lagstiftningen är inget problem, problemet är hur ska vi jobba med det, säger hon
”Kan skapa förändring”
Bolagsjuristen Jenny Kallerman från Jusek tycker det är viktig att alla rannsakar sig själva.
– Med det kollektiva upproret kan vi nu skapa förändring men vi måste också ta ansvar för den makt som följer med det, säger hon.
Hon pekar också på att förtroendefrågan är viktig för att få bukt med tystnadskulturen.
– Det är viktigt att chefer visar på ett öppet och autentiskt sätt att de vill lyssna på vad medarbetarna berättar.
Får olika uppdrag
Försvarsadvokaten Ulrika Borg har sett skillnaden på manliga och kvinnliga advokater i rättsprocessen där de tilldelas olika typer av uppdrag.
– Det ska vara manliga advokater i mål som till exempel helikopterrånet medan kvinnliga advokater ska ta hand om kvinnor.
Vidmakthåller och normaliserar
Men hon är också bekymrad över att kvinnor själva är med och vidmakthåller rådande strukturer genom att bidra till att ”normalisera” beteenden och till exempel ge ”goda råd” till andra kvinnor om vem de ska ”akta sig för”.
– Det finns också alltid en skämsfaktor i det här. Det känns ovärdigt att bli utsatt, det sänker ju en som person och då låtsas man som ingenting, säger hon.