De ser åklagare som motståndare

En färsk rapport från Brottsförebyggande rådet talar om att trakasserier mot åklagare har ökat jämfört med en tidigare mätning. Johanna Skinnari, som skrivit rapporten ”Otillåten påverkan mot åklagare och domare”, menar att åklagarens roll i rättprocessen till stor del förklarar utsattheten.
 
-I och med att det är den enskilde åklagaren väcker åtal blir det stort fokus på individen, som också med namn och bild i jagform ger sin syn på det aktuella målet i media. Åklagarens drivande roll gör att den åtalade ser åklagaren som sin motståndare.
 
Det uppfattas som om möjligheten att påverka är större i ett tidigare skede i rättsprocessen. De flesta påverkansförsöken genomförs därför under förundersökningen eller vid huvudförhandlingen.
 
Enligt Johanna Skinnari kan ett antal åtgärder vidtas för att minska påverkansförsöken.
 
-Man kan försöka minska exponeringen av individen och använda sig av flera åklagare vid riskärenden som kan bistå ärendet. Det vore även idé att fundera över att sätta ihop en särskild mediagrupp bestående av experter som kan uttala sig om domar, istället som det är nu, den ansvariga åklagaren.
 
Personer som ingår i olika nätverk eller kriminella gäng står för de flesta hoten och trakasserierna mot åklagare; 39 respektive 22 procent.
 
-De kriminella gängen, allt från ungdomsgäng till mc-gäng, har större kapacitet genom att de är flera personer eller har ”våldskapital” i form av kriminella attribut som exempelvis västar att genomdriva sina hot, berättar Johanna Skinnari.
 
Oftast är det den åtalade själv som står för hoten eller trakasserierna, men inte alltid. En undersökning av påverkansbrotten i Finland visade att även åtalades anhöriga, och privatpersoner helt utan personlig koppling till målet, gjorde sig skyldiga till påverkansförsök.
 
– Även i Sverige händer det att privatpersoner hör av sig och är upprörda över ett omtalat mål. Själva uppmärksamheten gör att åklagares beslut ifrågasätts av allmänheten, berättar Johanna Skinnari.
 
Ofta handlar det om subtila och indirekta hot mot åklagare på deras arbetsplatser, och deras familj drabbas ytterst sällan.
 
– Kriminella kartlägger ofta åklagare via olika sajter på nätet i syfte att berätta att de gjort kartläggningen; att de vet var man bor.
 
Både åklagare och domare ”visar trötthet” över hur enkelt det är att komma över privata uppgifter – särskilt om man har ett ovanligt namn. Men att en åklagares eller domares privatliv och familj direkt hotas är mycket ovanligt, liksom att hoten verkställs.
 
Mikael Svensson, säkerhetsansvarig på Åklagarmyndigheten, berättar att det finns flera anledningar till varför åklagare utsätts för otillåten påverkan.
 
– En del av de individer som hotar och trakasserar åklagare mår mycket dåligt eller uppfattar sig på ett eller annat sätt stå utanför samhället. En del agerar i affekt över de åtalspunkter som framförs emot dem, en del är rent av fortfarande påverkade av sitt missbruk då de i samband med en häktningsförhandling får klart för sig att de ska frihetsberövas.
 
Det som uppstår vid dessa situationer är kopplat till stundens hetta och kan leda till att man kastar ur sig okvädningsord, förolämpningar eller rena hot om att skada någon, men leder mycket sällan till någon fortsättning från utövarens sida, menar Mikael Svensson.
 
En annan vanlig form av otillåten påverkan är att man via telefon, brev, e-post eller sms trakasserar en åklagare i sitt arbete och på dennes arbetsplats.
 
– Personer som är föremål för en förundersökning eller en förhandling framför sitt missnöje och ibland övergår det till trakasserier, angrepp mot person och personhot i syfte att försöka påverka åklagaren i dennes funktion att förändra sitt beslut. Andra drivs av hämndbegär eller har någon form av psykisk störning, berättar Mikael Svensson.
 
En nedlagd förundersökning där påverkansförsök gjorts, kan i kriminella kretsar ses som en succé, även om förundersökningen lades ner av andra skäl. Detta ger en skev bild av den egna kapaciteten, och uppskattas heller inte av alla i en och samma grupp, berättar Johanna Skinnari.
 
Ett påverkansförsök kan vara kontraproduktivt och leda till interna konflikter. Johanna Skinnari kallar de som framför de direkta hoten för ”arbetssökande”, medan kärnan eller de ”heltidsanställda” oftast avhåller sig från sådana gärningar, för att inte dra myndigheternas uppmärksamhet till sig.
 
-De som inte ännu etablerat sig i gruppen genomför påverkansförsöken i syfte att själv vinna status och meritera sig genom öppna hot och lindrigt våld. Genom att visa sig på styva linan kan de senare få mer avancerade ”arbeten”.
 
Johanna Skinnari poängterar vikten att dels anmäla påverkansförsök, och dels att stödja den som blivit utsatt. Omtalade fall leder till en förändrad attityd hos myndigheterna, och kan bidra till att utsatta personer lättare känner igen påverkansförsök, och blir mer benägna att anmäla dem.
 
– Subtila hot och trakasserier kan spridas och göra fler personer än den utsatte rädd om de inte åtgärdas. Samtidigt kan ett påverkansförsök stärka personalen om det hanterats på rätt sätt. Det är viktigt att påverkansförsök inte uppfattas som effektiva.
 
I syfte att förebyggande öka skyddet kring myndighetens personal i allmänhet och personer som arbetar med uppgifter som normalt innebär en ökad risk i synnerhet, har Åklagarmyndigheten tagit fram ett så kallat personsäkerhetsprogram.
 
– Vi bedömer att personsäkerhetsprogrammet i nära framtid kommer att leda till att såväl personalen som myndigheten står bättre förberedd inför och bättre kan hantera olika former av otillåten påverkan, berättar Mikael Svensson.

Läs rapporten här.

Johanna Haddäng
johanna.haddang@dagensjuridik.se