Daytradern tryckte upp aktien genom att lägga flera mindre köpordrar under stängningsaktionen till ett kurshöjande pris. Döms till villkorlig dom och böter om 80 000 kronor.
Åklagare Jonas Myrdal på Ekobrottsmyndigheten har yrkat att en daytrader som handlat i Phase Holographic Imaging, noterad på Spotlight Stock Market, ska dömas för marknadsmanipulation i i aktien.
Jonas Myrdal uppger för Dagens Juridik att målet rör något som kallas för kursvård, ”en tyvärr ganska vanlig företeelse”.
– Kursvård handlar om att en stor ägare i ett noterat bolag köper relativt små volymer i aktien, i syfte att upprätthålla aktiekursen. De köpta volymerna är ofta relativt stora som sådana men marginella i förhållande till det befintliga innehavet. I detta fall var köpesummorna mellan 1 000 och 8 000 kronor, i regel runt 4 000 kr, vilket ska ställas mot det totala innehavet om runt 8 miljoner kronor.
Daytradern har å sin sida förnekat brott. Han har vidgått att han har köpt aktier i bolaget vid de tillfällen och i den omfattning som åklagaren har gjort gällande men har bestritt att köpen skett utan kommersiellt syfte i förhållande till marknaden. Han förnekar även att köpen ska ha gett falska eller vilseledande signaler avseende priset på aktien.
Av utredningen framgår det att mannen vid den aktuella tidsperioden ägt ”ett relativt stort aktieinnehav samt ett relativt omfattande innehav av aktier i det aktuella bolaget”.
Ägde aktier för 16 miljoner kronor
Av ett utdrag från Avanza framgår det att mannen totalt ägde aktier till ett värde om 16 miljoner kronor. Av detta belopp utgjorde 8,5 miljoner kronor värdet på aktierna i Phase Holographic Imaging. Mannen hade även vid samma tidpunkt 600 000 kronor att disponera över på sitt depåkonto i Avanza.
Daytradern har i förhör berättat att ”han sålde en relativt stor mängd aktier i PHI under 2017 för att hämta in vinsten från en kursuppgång”.
Han har vidare berättat att han har ett långsiktigt ägarintresse i bolaget och att han därför ägnade sig åt att köpa tillbaka aktier i bolaget under hösten 2017 och vid den för målet aktuella tidpunkten under våren 2018.
Handel under 31 dagar
Målet rör handel under 31 dagar mellan den 3 januari och den 24 april 2018 då daytradern köpte aktier i PHI mycket kort tid före eller i den så kallade stängningsaktionen, en tidsrymd om de fem sista minutrarna innan stängning.
Av utredningen framgår att daytradern vid dessa tillfällen, köpte mindre volymer än vad han brukade köpa under andra tidpunkter de aktuella dagarna. Den genomsnittliga volymen av de köp som han gjorde vid dessa tillfällen var 89,5 aktier motsvarande ett värde om 3 500–4 000 kronor med ett faktiskt spann på mellan 1 065 och 8 270 kronor. Den genomsnittliga volymen för all hans handel med aktien under den aktuella perioden var 286 aktier per köp.
Han stod för cirka 64 procent av affärerna med aktien under stängningsaktionen och 42 procent av affärerna under de fem minuter som föregick stängningsaktionen medan hans snitt under hela handelsdagen var drygt åtta procent av antalet affärer med aktien.
Av utredningen framgår det vidare att daytradern gjorde betydligt fler aktiva köp under de fem minuter som föregick stängningsaktionen än tidigare under dagen då han placerade en större andel passiva köpordrar. Under dessa fem minuter stod daytradern för 69 procent av alla aktiva köp av aktien medan hans snitt under hela dagen var drygt åtta procent.
Kurshöjande
Det framgår även att samtliga köp han gjorde under den aktuella tidsperioden, med tre undantag, var kurshöjande mellan 0,49 och 5 procent med ett snitt om 1,10 procent.
Det framgår även att daytradern hade kunnat köpa aktier i bolaget till ett lägre pris strax innan eller i vart fall tidigare under dagen.
Var går gränsen för att det ska vara marknadsmanipulation?
– I första hand tittar vi på syftet med agerandet, om det är tydligt att köpen görs i syfte att påverka kursen, till exempel genom att någon medvetet och systematiskt köper onödigt dyrt. Vid den bedömningen väger vi in proportionen mellan det befintliga innehavet och de mindre kurshöjande köpen. Ju mindre köpen är i relation till innehavet, desto större blir misstanke om att syftet är höja värdet på innehavet. Men det går inte sätt sätta någon klar gräns för när proportionen i sig medför eller friar från misstanke. Och det räcker inte att handeln sker med små voymer, den måste även tydligt vara icke-kommersiell. I de fall vi har gått vidare med har det dock köpesummorna i regel motsvarat högst någon eller några promille av det befintliga innehavet, säger åklagare Jonas Myrdal till Dagens Juridik.
Domstolen konstaterar även i domen att daytradern dessutom har ”vid påfallande många tillfällen lagt en köporder under stängningsaktionen strax under lägsta säljorder som han dragit tillbaka kort innan stängning. På detta sätt har han lagt ett ”golv” för kursen under vilket den inte kunnat falla och han har härigenom kunnat försäkra sig om att slutkursen ska vara relativt hög”.
Domstolen konstaterar att daytraderns sena förvärv till kurshöjande priser har påverkat slutpriset på aktien, vilket i sin tur har påverkat andra köpare.
– I slutet av dagen är det extra känsligt eftersom det sätter stängningskursen. Sådan handeln har ett starkt signalvärde, inte minst eftersom kursutvecklingen följande dag relateras till stängningskursen, säger Jonas Myrdal.
Han berättar att denna typ av agerande, ”kursvård”, förekommer även inför viktiga händelser, exempelvis en nyemission, då man vill ge sken om att teckningskursen är fördelaktig. Men så var det inte i detta fall.
Är det framförallt på småbolagslistorna som så kallad kursvård sker?
– Det är främst där man kan göra detta med det finns bolag med relativt tunn handel även på Stockholmsbörsens small- och midcap-listor. Ju mer likvid aktien och ju mindre volatil den är desto svårare är det att göra detta. I ett bolag med omfattande handel, exempelvis HM, skulle det kosta betydligt mer att höja kursen någon eller några procent, eftersom utbudet av aktier är mycket större. Och eftersom handeln är omfattande skulle prishöjningen dessutom sannolikt snabbt bli överspelad.
Inte trovärdig förklaring
Domstolen skriver i domen även att daytradern har haft svårt under förhandlingen att ”på ett trovärdigt sätt förklara det köpbeteende som framkommit av den skriftliga utredningen. Han har rent allmänt gjort gällande att det är först under stängningsaktionen som man får en inblick i det verkliga orderdjupet eftersom falska säljordrar som används för att maskera säljares orderdjup då dras tillbaka och så kallade robotar slutar agera på marknaden”.
Systematik i agerandet
Vidare har han förklarat att det kan vara så att de aktier som varit till försäljning till förmånligare kurser har varit små partier eller partier som varit ojämna till antalet, vilket inte intresserade honom och det kan vara förklaringen till att han dragit tillbaka köpordrar sent eller inte köpt billigare aktier.
Domstolen konstaterar att det finns en systematik i daytraderns agerande ”som inte rimligen kan förklaras” i enlighet med vad han uppgett.
”Han har inte på ett trovärdigt sätt kunnat konkretisera på vilket sätt robothandel och falska ordrar påverkat just honom så att han kommit att sticka ut genom regelbundna köp av mindre partier aktier till kurshöjande priser mycket sent på dagen. Att det ibland kan ha varit små eller ojämna aktiepartier som erbjudits förklarar inte den regelbundenhet med vilket beteendet upprepats”, skriver domstolen.
Domstolen konstaterar slutligen att det inte heller är trovärdigt att daytradern som hade cirka 16 miljoner kronor i aktier och 600 000 kronor på sitt deponikonto skulle ha valt att vänta in eventuella småvinsterpå några tusenlappar från andra värdepappersaffärer innan han lade aktiva köporder i den aktuella aktien.
Van aktiehandlare
Domstolen konstaterar även att mannen är en van aktiehandlare som försörjer sig genom att köpa och sälja aktier och att han känner väl till hur aktiemarknaden fungerar.
”Mot denna bakgrund och med hänsyn till vad som i övrigt framkommit får det anses utrett att han agerat medvetet för att påverka aktiekursen så att slutkursen blivit högre än vad den annars skulle ha blivit. Att han inte sålde aktier omedelbart efter en sådan uppgång saknar betydelse”.
Daytradern dömdes till villkorlig dom och 80 dagsböter om 1000 kronor. Tingsrätten hänvisar till att mannen dömdes i april i år till villkorlig dom och böter ör bidragsbrott. Ett brott som begick strax innan detta aktuella brott. Vid bedömningen av dagsböter har domstolen beaktat de dagsböter han dömdes för vid den andra tingsrätten så att han inte döms till ett strängare straff än om dessa brott bedömts tillsammans.
