Efter rapporten om ökat antal klagomål efter GDPR börjat gälla meddelar nu Datainspektionen att ett antal granskningar nu inleds av klagomål från enskilda personer som rör deras rättigheter enligt GDPR.
Klagomålen till Datainspektionen har ökat drastiskt sedan GDPR började gälla i maj 2018, vilket Dagens Juridik rapporterade om för drygt en vecka sedan. Omkring 3 000 klagomål per år har inkommit jämfört med 500 per år innan förordningen började gälla. Nu meddelar Datainspektionen att ett antal granskningar nu inleds av klagomål från enskilda som rör deras rättigheter.
– Vi utreder dessa klagomål genom en mer begränsad granskning jämfört med andra granskningar som typiskt sett är bredare och innehåller mer komplexa juridiska frågeställningar. Här utreder vi typiskt enbart det specifika klagomålet från den enskilda, säger Nazli Pirayehgar som är jurist på Datainspektionen.
Sanktionssystemet för hälso‑ och sjukvårdspersonal – en översikt
Parallellt med att antalet tillsynsärenden mot legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal ligger på en hög nivå och anmälningar om behörighetsinskränkningar ökar, föreslås att Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ska kunna fatta interimistiska beslut – i vissa fall med sänkta beviskrav. Vilka regler gäller nu, och har IVO förutsättningar för att hantera utökade befogenheter på ett rättssäkert sätt? Ebba Sverne Arvill och Leila Nedaei redogör för dagens sanktionssystem, och några aktuella frågor.
Mer om rapporten
Av Datainspektionens rapport framgår det att var fjärde klagomål avser de rättigheter som GDPR ger medborgarna, som exempelvis rätten att få personuppgifter raderade och rätten till registerutdrag.
