Hovrätten anser att Prosolvias konkursbo har bevisat att den kritiska medierapporteringen för 15 år sedan hade uteblivit om revisionen utförts på ett aktsamt sätt. Medierapporteringen ledde i sin tur till att förtroendet sjönk för bolaget. Nu ska revisionsbolaget ersätta Prosolvia med 890 miljoner kronor.
Företaget Prosolvia, som utvecklades för att simulera låtsasvärldar, gick i konkurs redan 1998. Efter konkursen åtalades ledningen för bland annat bokföringsbrott.
Konkursboet stämde sedan revisionsbolaget Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB på 1,4 miljarder kronor och menade att de bar ansvar för stora ekonomiska förluster i samband med konkursen. Men revisionsbolaget friades 2010 av Göteborgs tingsrätt som inte ansåg att revisorernas oaktsamhet varit den enda anledningen till konkursen.
Hovrätten delar nu visserligen tingsrättens uppfattning att redovisningen i Prosolvia 1997 stred mot god redovisningssed och att revisionen av redovisningen och förvaltningen varit vårdslös. Men till skillnad från tingsrätten finner hovrätten att det även finns ett tillräckligt samband mellan den vårdslösa rådgivningen och den skada som Prosolviabolagen drabbades av.
Revisionsbolaget och den huvudansvarige revisorn åläggs nu därför att betala 890 miljoner kronor i skadestånd till Prosolvias konkursbo och att ersätta dess rättegångskostnader med 112 miljoner kronor jämte ränta.
Konkursboet menar bland annat att den negativa medierapporteringen kring Prosolvia under våren 1998, som till största del handlade om de felaktigheter och oklarheter i redovisningen som revisorerna borde ha invänt mot, ledde till en förtroendeförlust hos kunder, samarbetspartners och aktiemarknaden. Om revisorerna inte hade varit vårdslösa är det övervägande sannolikt att Prosolvia inte skulle ha drabbats av betalningsoförmåga, utan överlevt och fortsatt växa.
Hovrätten anser också att konkursboet har bevisat att den kritiska medierapporteringen hade uteblivit om revisionen hade utförts på ett aktsamt sätt. Medierapporteringen ledde i sin tur till att kundfordringar inte betalades, att försäljningen vek samt att en planerad nyemission blev omöjlig att genomföra. Det finns därmed ett tillräckligt orsakssamband mellan revisorernas oaktsamhet och skadan, menar hovrätten som också konstaterar att effekten av revisorernas oaktsamhet legat i farans riktning och varit förutsebar.
Prosolvias konkursbo yrkade i både tingsrätten och hovrätten att motparterna skulle betala drygt 1,4 miljarder kronor i skadestånd.
Foto: Scanpix
