Angela S Aholas konstaterar i sin avhandling att män och kvinnor behandlas olika.
– Generellt har vi svårt för att ta till oss att kvinnor begår brott. Männen är de som generellt ses som gärningsmän och döms därför till hårdare straff, menar Angela S Ahola.
Hon förvånas över sambandet mellan den tilltalades kön och det straff som utdöms.
– Att klassificera andra är ett allmänmänskligt sätt att förhålla sig till andra. En så kallad ”stereotyp-aktivering” sker automatiskt, i alla möjliga situationer, inte minst hos rättens ledamöter.
Att klassificera andra får människor att känna trygghet. Stereotypaktiveringen är mest tydlig i situationer där människor är utsatta för hög arbetsbelastning eller där människor mår dåligt, menar Ahola.
– Mår vi bra och har ett gott självförtroende minskar våra fördomar. Mår vi å andra sidan dåligt ser vi gärna ner på andra och stereotypbilden aktiveras.
I studien undersöks hur rättens ledamöter styrs av sina egna föreställningar och fördomar.
– Kön och utseende påverkar bedömningen av personlighet, yrke, moral och pålitlighet.
Ögonvittnen dömer normalt en manlig åtalad hårdare än en kvinnlig. Får en tid passera sedan brottet bevittnades spelar könstillhörligheten än större roll. Stereotypaktiveringen leder enligt Ahola till osäkra utslag inom rättsväsendet.
– Grundtryggheten i rättssamhället kan således gå förlorad eftersom alla inte står lika inför lagen. Jag hoppas resultaten ska hjälpa till att skapa en medvetenhet hos människor, inte minst hos rättsväsendet, kring förekomsten av denna typ av fördomar och stereotyper, säger hon.
Ahola hoppas nu att resultatet ska få en praktisk betydelse för hur vittnesförhör, bevisvärdering och straffmätning går till. Och inom domstolsväsendet har problemet uppmärksammats.
– Vi har bedrivit ganska mycket utbildning i syfte att uppmärksamma domare på att könet inte ska ha betydelse vid utdömandet av straff, säger Staffan Levén, tidigare hovrättslagman vid Hovrätten för Västra Sverige.
Levén tycker sig i Högsta domstolens domar se något som han kallar ”kavaljersdomar” där kvinnor bedöms mildare. Ett exempel handlade om en kvinna som dömts till skyddstillsyn för narkotikabrott och där flera domare var eniga om att straffet var för mild.
Utan att själv ha läst avhandlingen menar Staffan Levén att utbildningen kanske inte är tillräcklig:
– I sådant fall borde ju inte forskningen lett till dessa resultat.
Åsa Persson
asa.persson@dagensjuridik.se
