Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

DEBATT: ”Därför borde ISK-skatten ha sänkts nu”

Nyheter
Publicerad: 2022-11-08 09:04
Frida Bratt, Sparekonom på Nordnet.

DEBATT – av Frida Bratt, Sparekonom på Nordnet.

Spararna lovades i valrörelsen sänkt skatt på ISK. När skattesänkningen nu uteblir i regeringens första budget slarvar man bort en reform som skulle ha varit både lämplig och välbehövlig i de tider vi nu går till mötes.

Det här var inte den budget de många hushåll som önskade sig mer i plånboken hoppades på. Visserligen har vi kunnat se hur finansminister Elisabeth Svantesson de senaste veckorna tagit snart sagt varje tillfälle i akt att tona ned förväntningarna. Tiderna är tuffa och man vill för allt i världen inte elda på inflationen. Till saken hör att tidigare regeringars stora plånbokslöften ofta infriats först sent in i mandatperioden, så att väljarna ska ha dem i åtanke på väg till vallokalerna i nästa val. 

Ändå är det svårt att förstå att man inte tar tillfället i akt att i den här budgeten förbättra villkoren på ISK.

Ett första starkt skäl till lägre ISK-skatt är att Sverige nu går in i en lågkonjunktur. Arbetslösheten kommer att öka och när prisfallet på bostäder avtar vet vi inte. I kombination med allmänt höga priser är det i det här läget positivt om hushållen har ett sparande som ger en ökad trygghet. En av skattesänkningens främsta förtjänster är ju att signalen om att ett eget sparande är viktigt sänds ut. Sänkt skatt blir en morot och uppmuntrar fler att ta steget att starta ett månadssparande.

Skattesänkningen skulle också vara mycket välkommen på grund av att ISK-skatten kommer att mer än fördubblas i år, på grund av stigande statslåneränta. Börsen har rasat och därmed värdet på hushållens besparingar. Ändå kommer skatt att tas ut på hela kapitalet. Det är spelets regler, så fungerar ett schablonbeskattat sparande. Men en utlovad skattesänkning är givetvis extra efterlängtad ett år som detta.

Den stigande statslåneräntan gör dessutom i sig att statens skatteintäkter från ISK kommer att öka. Regeringen har givetvis ett helhetsperspektiv på intäkter och utgifter, och någon kan hävda att kostnaderna för exempelvis ränteavdraget och andra områden där inflationen medför höjda brytpunkter tär på reformutrymmet. Men för just ISK innebär en stigande statslåneränta att skatteintäkterna ökar.

Från ett rent opinionsmässigt perspektiv kan man också tycka att en ISK-reform hade varit ett smart drag. Efter utformningen av villkoren kring elstöd och prisreduktion på drivmedel – oavsett vad man tycker om frågorna i sak – börjar etableras ett narrativ om vallöften som bryts direkt efter att regeringen tillträtt. Trots upprepandet av mantrat att en mandatperiod är fyra år så börjar en svekdebatt ta form. ISK är folkligt, populärt och engagerar många människor, och mellan de fyra samarbetspartierna finns en enighet om att förbättra villkoren för sparande i Sverige; frågan hade varit praktiskt enkel och tacksam att hantera.

Slutligen – ett argument som används för att inte realisera vallöften i höstbudgeten är inflationen i sig. Det är högst förståeligt. Breda stöd som generellt går även till människor som egentligen inte behöver dem, och därmed ökar deras köpkraft, bör i teorin driva inflation. Men reformer vars syfte är att uppmuntra människor att spara mer? Ett ökat sparande kan inte sägas elda på inflationsbrasan. Tvärtom. 

Regeringen missade tyvärr ett ypperligt tillfälle att införa en såväl lämplig som välbehövlig reform, som på samma gång hade uppmuntrat en sund sparkultur.

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se

Dela sidan:
Skriv ut: